AutoPower Podden 2026-08-15

Transkription

Aina: Lyssna här ett ögonblick, och säg sen att du inte får gåshud.

Aina: Det där är en fyrcylindrig tävlingsmotor ur åttiotalet, i en em tre som just nu kastar sig mellan stenmurarna nere på franska Rivieran. Fyrtio år gammal bil. Och den låter fortfarande som framtiden.

Markus: Och samtidigt sitter en av våra forummedlemmar hemma i Hälsingland och funderar på om han vågar köpa en sugsexa med obytta spridare. Det är hela bilhobbyn i två meningar.

Aina: Hej och välkomna till AutoPower Podden, lördag den femtonde augusti. Jag heter Aina, och det är jag som håller ihop det här.

Aina: Med mig i studion har jag Markus, som redan har hittat ett fel att oroa sig för, och Nikolai, som redan har hittat en anledning att köpa bilen ändå.

Nikolai: Manuell. Bakhjulsdrift. Rak sexa utan turbo. Jag behöver inte veta mer, jag har redan mätt upp garaget.

Markus: Du har inget garage, Nikolai.

Nikolai: Detaljer!

Aina: Och som varje dag har vi Ellen Volt här, som ska reda ut vad som faktiskt hände när en elbil körde i taket i en tunnel, och varför räntesiffran i en bilannons nästan aldrig betyder det du tror.

Ellen: Hej på er! Ja, jag har med mig både en tunnel och ett läsarbrev idag. Och en och annan myt som ska få sig en törn.

Aina: Vi har också ett besiktningsprotokoll med rost på fel ställe, en hyllning till en femma som fyller trettio, och en historisk återblick som knyter ihop hela avsnittet. Vi börjar där vi alltid börjar — utanför BMW-bubblan.

Aina: Så, Omkörningen. Vi lyfter blicken från propellermärket och tittar på vad som händer i bilsverige och i bilvärlden i stort.

Aina: Och den mest sedda bilklippen det senaste dygnet är en elbil som kör upp på tunnelväggen och gör en fullständig looping. I taket. Med hjulen uppåt.

Nikolai: Alltså på riktigt?

Aina: På riktigt, men i en byggd tunnel, med stuntförare och en uppvisning som syfte. Det är inte någon som råkade göra det på väg till jobbet.

Markus: Skönt att höra. Jag hade svårt att se hur man förklarar det för försäkringsbolaget.

Markus: Men rent tekniskt är det faktiskt intressant, för det där är en trick som är rejält mycket lättare med ett batteri i golvet än med en motor högt upp i fronten. Tyngdpunkten sitter i knähöjd.

Aina: Vi återkommer till exakt varför senare i avsnittet, för det är precis Ellens bord.

Aina: Samtidigt pågår en betydligt mindre spektakulär men mycket viktigare diskussion i vårt grannland i väster. Där frågar man sig nu om elbilen är en risk eller en resurs — för elnätet.

Markus: Och det är en bra fråga, faktiskt. En miljon bilar som alla sätter på laddaren klockan sexton noll noll när folk kommer hem, det är en effekttopp. Samma miljon bilar som laddar utspritt över natten är i stället lagringskapacitet.

Nikolai: Och samma grannland bråkar just nu om var momsgränsen på elbilar ska gå. Det är ju ren styrmedelspolitik, men det märks direkt i priserna.

Markus: Det märks hos oss också, om än med fördröjning. Prisbilden på begagnade elbilar därborta spiller alltid över på den svenska importmarknaden ett halvår senare.

Aina: Och så det som faktiskt påverkar din lördag mest av allt: vägarbeten. Vi har tjugo störningar klassade som mycket stor påverkan i landet just nu.

Nikolai: Tjugo? Samtidigt?

Aina: Samtidigt. E fyra i Skåne på två ställen, E fyra norr om Gävle, E sexton mellan Forsbacka och Sandviken, E tjugo vid bron över Hjälmare kanal, E arton vid Sandbäcken, och så E tio uppe i Norrbotten. Det är asfaltsäsong, helt enkelt.

Markus: Augusti är den månad då hela Sverige lagar det man inte hann laga i juni.

Aina: Och där kommer BMW-vinkeln, för den som kör en bil man bryr sig om: de här sträckorna leds om över grusade tillfartsvägar och nyfräst asfalt.

Markus: Nyfräst beläggning är stenskottsfabriken. Håll avstånd, dubbla det du brukar, och tvätta bilen efteråt innan gruset hinner ligga och skava i lacken. Vi har hela metoden i Bilvårdsguiden på autopower punkt se.

Nikolai: Markus säger "håll avstånd" med samma röst som andra använder för att prata om sina barn.

Markus: Lacken svarar i alla fall när man tilltalar den.

Aina: Och på tal om saker som far förbi i hög fart — det finns en em tre på video den här veckan som fått hela bilinternet att tappa hakan. Vi tar den direkt.

Aina: Nyheter i BMW-världen. Två saker på bordet idag, och de kunde knappast vara mer olika.

Aina: Det första är alltså den där videon. En em tre i grupp A-utförande, i historiska Rallye Antibes, och materialet sprids just nu vidare av motorsportsajterna.

Markus: Och det är värt att vara tydlig med vad det här är och inte är. Det är ett historiskt rally. Det är inte någon comeback, det är ingen fabrikssatsning, det är ingen nyhet om en ny bil.

Aina: Vad vet vi egentligen?

Markus: Vi vet att det är en privatägd, korrekt uppbyggd grupp A-bil som körs hårt av någon som kan sin sak. Vi vet inte varvtal, vi vet inte effekt, och alla siffror du ser i kommentarsfälten är gissningar.

Nikolai: Men ljudet, Markus. Ljudet.

Markus: Ljudet är äkta, det ska han ha. Det finns ingen turbo i vägen, ingen ljuddämpande partikelfilterväg, ingenting. Bara insug, avgaser och varvtal.

Aina: Vi tar historien bakom den bilen i Backspegeln senare, för den förtjänar mer än trettio sekunder.

Aina: Nyhet nummer två är av en helt annan sort. En i femma xDrive fyrtio dyker upp i annonserna i ett specialutförande, och det som marknadsförs allra hårdast är inte bilen. Det är en ränta på noll komma nittiofem procent.

Markus: Där hoppade min inre skeptiker upp ur stolen.

Aina: Utveckla.

Markus: En kampanjränta är inte en rabatt. Den är en rabatt som du bara får om du finansierar på precis det sätt säljaren vill, under precis den bindningstid som passar dem, och ofta med en restvärdesnivå som är satt av dem.

Nikolai: Så det kan vara bra?

Markus: Det kan absolut vara bra. Men jämför alltid mot samma bil kontant hos någon annan. Räkna på totalkostnaden över hela perioden, inklusive uppläggning, avi och vad restvärdet står skrivet till. Ibland är den låga räntan äkta guld. Ibland är den betald med ett påslag i priset.

Aina: Och det gäller vilket märke som helst, det ska sägas. Det är inget BMW-fenomen, det är hur bilfinansiering fungerar i hela branschen just nu.

Nikolai: Räntesiffran är ju också det enda i en bilannons som är utformat för att fastna i huvudet. Ingen skriver "restvärde" i versaler.

Markus: Nej. Det står i åtta punkter längst ner, bredvid ordet "cirka".

Aina: Och en tredje sak, mer husligt: Modellguiden hos oss uppdaterades i slutet av juli. Sjuttiotvå guidesidor som täcker etthundrafyrtiosju karosskoder.

Nikolai: Den är faktiskt fantastisk att gräva i. Går du in på autopower punkt se och klickar på Modellguiden kan du slå upp precis den generation du funderar på, och se vad som skiljer mellan syskonmodellerna.

Markus: Vilket är en betydligt bättre grund att stå på än ett kommentarsfält. Och det leder oss vidare, för dagens forumtråd handlar om exakt en sådan förväxling.

Aina: Dagens huvudtråd kommer från 3-serie-avdelningen, och den är startad av Verdi2, som har ett drygt tusen åttahundra inlägg bakom sig. Rubriken är rakt på sak: tre tjugofem i kuppé, årsmodell elva, tvåtusetettusen mil.

Aina: Verdi2 skriver att han kanske har slagit huvudet, men att han funderar på att köpa en manuell bil. Dels för sitt eget höga nöjes skull, dels för att övningsköra med sonen så småningom.

Nikolai: Alltså, det är ju den bästa anledningen som finns.

Aina: Bilen har haft tre brukare sedan ny. Ett företag i Sandviken, en femtioplus kvinna i Söderhamn, och de senaste åtta åren en femtioplus man i Hudiksvall. Allt verkar stämma, skriver han. Utom en sak.

Markus: Utom att högtryckspumpen byttes för några veckor sedan.

Aina: Precis. Och spridarna är inte bytta. Säljaren hävdar att bilen går bra.

Markus: Okej. Då backar vi bandet lite, för det här är en enn femtitre. Det är BMW:s direktinsprutade sugsexa, och den har ett rykte som den delvis förtjänar.

Nikolai: Vad är det som händer, rent tekniskt?

Markus: Bränslet sprutas in direkt i cylindern under mycket högt tryck. Det ställer helt andra krav på både pump och spridare än en gammal insugsinsprutning. Blir spridarna slitna får du kallstartsproblem, ojämn tomgång, feltändningar och en NOx-sensor som blir arg.

Nikolai: Och spridarna kostar?

Markus: Det är där det gör ont. Vi har en annan tråd igång just nu där en medlem letar begagnade spridare med rätt index till sin e nittioett, och han beskriver dem ordagrant som kassa men överjävligt dyra. Det är en ganska bra sammanfattning.

Aina: Så vad betyder det för Verdi2:s bil?

Markus: Att en nyss bytt högtryckspump inte behöver vara en varningsflagga. Den kan lika gärna vara en fördel — någon har faktiskt tagit tag i det. Men jag skulle vilja se kvittot, och jag skulle vilja veta varför den byttes.

Nikolai: Och felkodsminnet.

Markus: Och felkodsminnet, ja. Läs ut adaptionsvärdena för varje enskild spridare. Kallstarta den. Inte varmstarta på en uppvärmd bil på en visningsplats — kallstarta den på riktigt, en morgon.

Aina: Det är den viktigaste meningen som sagts i det här avsnittet hittills, tror jag.

Markus: Och det står i Köpchecken hos oss, punkt för punkt. Tjugo saker att gå igenom före, under och efter provkörningen.

Aina: Sen blir tråden intressant på ett annat sätt, för Verdi2 nämner att bilen har en steg ett-optimering. Och där reagerar Kristoffer_L, med sina drygt sju tusen sjuhundra inlägg.

Nikolai: Han skriver, citat: vad menas med steg ett-optimering på en tre tjugofem? Låter mer som Sjöbo-trim. Särskilt mycket extra går det väl inte att trimma en sugsexa?

Markus: Och han har fullständigt rätt.

Nikolai: Verdi2 svarar att det är samma motor som i en tre trettio i, och går sen in i detalj på skillnaderna i insuget. Att tre tjugofemman har ett enklare insug utan disa-ventiler, eller med en enklare fast flödesprofil beroende på utförande.

Markus: Och det är faktiskt en korrekt beskrivning. Men det är också hela poängen. På en sugmotor sitter effekten i hårdvaran — i insug, kamaxlar, avgassida. Mjukvara kan hämta hem några få hästar, inte trettio.

Nikolai: Så steg ett på en sug är mest en dekal?

Markus: Det är en dekal med prislapp. På en turbo är det en helt annan sak, där finns luft att hämta. På en sug köper du framför allt en känsla av att ha gjort något.

Aina: Men min ärliga hållning är den här: en manuell, bakhjulsdriven sugsexa i fint skick, att lära sin son att köra i — det behöver inte trimmas. Det är redan färdigt.

Nikolai: Precis. Den bilen kommer sonen minnas i femtio år. Ingen minns någonsin en effektkurva.

Aina: Vi har en tråd till som förtjänar en minut. Nico12 har blivit erbjuden en e nittio, en tre trettio i automat från tvåtusenfem, som gått strax över tjugotretusen mil. Den är precis besiktigad och godkänd — men med anmärkningar.

Markus: Vad står det på protokollet?

Aina: Rost på bakvagnsbalken, glapp i de bakre länkarmsbussningarna. Och på en post-it-lapp, alltså inte ens på protokollet: bromsslangarna.

Markus: Rost i bakvagnsbalken på en e nittio är inte en detalj. Det är strukturellt.

Nikolai: Men Westersund svarar ju något riktigt vettigt i tråden.

Markus: Han gör verkligen det. Han skriver att en begagnad bakvagnsbrygga går att hitta för mellan tusen och tvåtusen kronor, som man lämnar in på blästring och pulverlack. Och att när man ändå byter den, byter man samtidigt alla bussningar och stag i bakvagnen. Då håller det väldigt länge.

Nikolai: Och han har precis gjort exakt det på en egen e nittio.

Markus: Det är därför forumet är värt något. Det där är inte en gissning, det är någon som har legat under bilen i helgen.

Aina: Och så en tråd som mest gör en glad. philip222 har hämtat hem en fem tjugofem i A touring M-sport, årsmodell tre, och kört femtiofem mil hem.

Nikolai: Och skriver att han satt med ett leende hela vägen och inte ens är trött nu när han är framme.

Markus: Han nämner också sin snitthastighet. Den kommenterar vi inte.

Aina: Nej, den kommenterar vi inte.

Nikolai: Men han skriver något fint: att han tittade länge på efterföljaren, men att e trettinion är speciell på alla sätt. Tyst kaross, motorn som går friktionsfritt, närhetskänsla med vägen.

Aina: Och i samma tråd skriver Stark Industries att han precis sålt sin efter tjugotre års ägande, för att han behövde fyrhjulsdrift. Men att den kom i bra händer, så det känns bra.

Markus: Tjugotre år. Det är längre än de flesta bor i samma hus.

Aina: Och därför: vad tror ni? Är en tre tjugofem med bytt pump och obytta spridare ett fynd eller en tidsinställd bomb? Svara i tråden — länken finns i shownotes.

Nikolai: Och vi har sju obesvarade frågor som ligger och väntar just nu. Bakljus på en e nittioett som knappt lyser, spolarvätska som rinner ut under en åtta fyrtio, någon som söker hjälp att koda om från erdece till erpea på sin eff tio i Stockholm, och en som letar dämpare till bakluckan på en fem tjugofem.

Aina: Kan du svara på någon av dem, gör det idag. En obesvarad fråga är det tråkigaste som finns på ett forum.

Aina: Och då lämnar vi över till Ellen Volt. Elen med Ellen — dagens avdelning där ingen fråga är för dum och ingen myt får stå oemotsagd.

Ellen: Tack Aina! Och jag måste börja med tunneln, för jag har fått den skickad till mig sju gånger idag.

Ellen: Det folk reagerar på är att en elbil kan göra en looping. Men det som faktiskt gör det möjligt är inte att den är eldriven. Det är var vikten sitter.

Nikolai: Alltså batteriet i golvet?

Ellen: Precis. I en vanlig bil har du en tung motor högt upp i fronten och en tank längst bak. I en elbil ligger nästan hela vikten som en platta under kupégolvet, ungefär i höjd med dina fotknölar.

Ellen: Det ger en väldigt låg tyngdpunkt, och en tröghetsfördelning som är mer jämn mellan fram och bak. Bilen vill helt enkelt inte rulla runt lika gärna. Vilket är precis det man vill ha när man ska köra i taket.

Markus: Men det gör den samtidigt tung.

Ellen: Ja, och det är en helt rimlig invändning. Vikt är fysik, den försvinner inte för att drivlinan byter namn. Men vikt lågt placerad beter sig helt annorlunda än vikt högt placerad. En tung bil med låg tyngdpunkt kan svänga bättre än en lätt bil med hög.

Markus: Det där är faktiskt ett bättre svar än jag hade väntat mig.

Ellen: Jag har haft hela veckan på mig att förbereda det.

Ellen: Sen vill jag ta något som sades tidigare i studion, och jag säger det snällt, för det är den absolut vanligaste missuppfattningen jag får brev om.

Aina: Kör på.

Ellen: Ni pratade om att alla laddar samtidigt klockan fyra och att det blir en effekttopp. Och det stämmer att det kan bli så. Men det är ett schemaläggningsproblem, inte ett energiproblem.

Ellen: Sverige har gott om energi. Det vi ibland har ont om är effekt just i det ögonblick alla vill ha den samtidigt. Skillnaden mellan energi och effekt är hela diskussionen, och den blandas ihop nästan varje gång.

Nikolai: Så bilen är alltså inte problemet?

Ellen: Bilen är faktiskt det mest flexibla som någonsin kopplats till elnätet. Den står stilla i genomsnitt tjugotre timmar per dygn. Den bryr sig inte om den laddar klockan sex på kvällen eller klockan tre på natten, så länge den är full när du ska iväg.

Ellen: Och sätter du på schemaladdning i appen — vilket tar ungefär två minuter — så laddar den när elen är billigast, vilket nästan alltid också är när nätet är minst belastat. Du sparar pengar och hjälper nätet med samma knapptryck.

Markus: Och det där som kallas dubbelriktad laddning?

Ellen: Det är nästa steg, och det är därför frågan i vårt grannland är formulerad som risk eller resurs. Kan bilen mata tillbaka till huset, så har du plötsligt ett stort batteri i garaget som kan kapa dina egna toppar.

Ellen: Där är vi inte i mål ännu i Sverige — det handlar om standarder, mätarregler och avtal, inte om tekniken. Tekniken finns.

Aina: Vi hade ju också en nyhet om en i femma med en kampanjränta. Vad ser du i den?

Ellen: Jag ser samma sak som Markus, faktiskt. Räntan är inte bilen. Men jag vill lägga till en elbilsspecifik grej som många missar när de räknar.

Ellen: Restvärdet på en elbil har rört sig mycket snabbare nedåt än på en motsvarande fossilbil de senaste åren. Det är delvis en effekt av att nya modeller blivit bättre snabbt, delvis av styrmedel som ändrats.

Ellen: Så när du jämför ett finansieringsupplägg med låg ränta mot att köpa kontant — titta noga på vem som bär restvärdesrisken. Ibland är ett leasingupplägg faktiskt billigare i verkligheten, just för att någon annan tar den risken åt dig.

Markus: Nu försvarade en elbilsentusiast leasing framför kontantköp. Det hade jag inte på min bingobricka.

Ellen: Jag är inte här för att sälja elbilar, Markus. Jag är här för att folk ska räkna rätt.

Ellen: Och så ett brev, för jag lovade ett. En läsare skriver ungefär så här: jag har kört e trettinio touring i fjorton år. Nu är den slut. Alla säger att jag ska köpa en eldriven kombi. Men jag är rädd att jag ska sakna känslan. Vad gör jag?

Aina: Åh. Det där är en ärlig fråga.

Ellen: Och mitt svar är inte köp en elbil. Mitt svar är: åk och kör en, i minst en timme, på riktiga vägar, ensam i bilen.

Ellen: Det du älskar med en e trettinio är förmodligen tystnaden, den gedigna känslan och att motorn går friktionsfritt. philip222 använde precis de orden i tråden idag. Och det är faktiskt tre saker en modern eldriven kombi gör ännu bättre.

Ellen: Det du kan komma att sakna är ljudet, växlarna och att motorn svarar med ett läte du känner igen. Det är helt legitimt att sakna. Ingen ska tala om för dig att det är fel.

Nikolai: Det där var oväntat rakt.

Ellen: Elbilen är roligare än sitt rykte, men den är inte roligare på samma sätt. Vi har hela genomgången i Elbilsguiden om varför en elbil faktiskt är rolig att köra — och den handlar mest om vridmoment från noll varv och om tyngdpunkten vi pratade om nyss, inte om toppfart.

Ellen: Och mitt bästa råd till alla som funderar: sluta jämföra räckvidd i kilometer. Räkna i kilowattimmar per mil i stället, för det är det enda måttet som inte ljuger när det blir kallt eller när du—

Nikolai: Asch... nu ringer Kjell igen.

Aina: Nämen tjenare Kjell! Vad har du för roligt att säga idag?

Kjell: Ja hej hej. Jag har lyssnat nu i en timme och jag måste bara säga en sak. Ni har fel om rosten.

Aina: Om rosten?

Kjell: Ni sa att femman rostar i bakvagnen.

Markus: Vi sa att e nittions bakvagnsbalk rostar, Kjell. Trean. Inte femman.

Kjell: Samma sak. Och det andra, det där med batteriet i golvet. Fröken där, hon säger att bilen svänger bättre för att den är tung.

Ellen: Ellen heter jag. Och jag sa att låg tyngdpunkt hjälper, inte att vikt i sig är bra.

Kjell: Jaja. Men jag har kört bil i fyrtiotvå år och jag har aldrig behövt något batteri i golvet för att komma runt en kurva.

Nikolai: Det är svårt att argumentera mot.

Kjell: Och en sak till. Den där tre tjugofemman ni pratade om. Med steg ett. Den går som en em tre. Jag hade en granne som hade en likadan och den drog ifrån allt.

Markus: Steg ett på en sugmotor ger ungefär lika mycket som att ta bort baksätet, Kjell.

Kjell: Då tar man bort baksätet också.

Ellen: Kjell, får jag bara fråga en sak — har du någonsin provkört en elbil? Bara en gång?

Kjell: Nej. Men jag har sett dem.

Ellen: Då bjuder jag på en provtur. På riktigt. Du får säga vad du tycker efteråt, och jag lovar att inte säga ett ord under tiden.

Kjell: ...jaha. Ja, det var ju hyggligt sagt. Du verkar trevlig, du.

Aina: Hallå? Kjell? Hallå... nej, nu tappade vi honom.

Markus: Linjen är kristallklar, Aina.

Aina: Vi tappade honom, Markus.

Nikolai: Kjell, om du hör oss — ring in igen!

Markus: Tänk att han alltid ska ringa och gnälla. Tur att man kan lägga på i alla fall.

Ellen: Erbjudandet står kvar, förresten. Jag menade det.

Markus: Och så Backspegeln. Idag går vi tillbaka till nittonhundraåttiosju, och till bilen vi hörde allra först i avsnittet.

Markus: BMW hade byggt en em tre av e trettio-generationen för ett enda syfte: att få tävla. Reglerna för grupp A krävde att man byggde ett visst antal gatbilar för att få homologera tävlingsversionen. Så gatbilen fanns för tävlingsbilens skull, inte tvärtom.

Markus: Och det syns på den. Bredare skärmar, en helt egen bakruta med flackare vinkel, en bakvinge som faktiskt gjorde nytta. Nästan ingen plåt delades med en vanlig trea.

Markus: Under huven satt inte en sexa, utan en fyrcylindrig på två komma tre liter. Fyra ventiler per cylinder, högvarvig, med ett svar på gaspedalen som fortfarande används som referens när folk beskriver hur en motor borde bete sig.

Markus: Och i maj åttiosju vann en em tre Tour de Corse. En asfaltsrally på Korsika, mot bilar byggda enbart för grus och gyttja. Det var första gången modellen vann en deltävling i rally-VM.

Markus: Samma år tog samma bil också titeln i standardvagns-VM. Och sen följde en rad mästerskap i touring car-serier runt om i Europa som gör den till en av de mest framgångsrika tävlingsbilarna någonsin.

Markus: Och det är därför en fyrtio år gammal bil kan fara fram mellan stenmurarna på Rivieran år tjugotjugosex och få ett helt internet att stanna upp. Den byggdes aldrig för att vara bekväm. Den byggdes för att vinna.

Nikolai: Och det finaste är ju att den fortfarande används. Den står inte i ett museum bakom ett rep.

Markus: Nej. Den körs. Hårt. Som den ska.

Markus: Och samma filosofi lever kvar, om än förpackad annorlunda. En modern em tre är tystare, tyngre och tio gånger snabbare — men den är fortfarande byggd av folk som bryr sig mer om hur bilen svarar än om hur den ser ut på ett datablad.

Aina: Och där landar vi för idag. Vi började med vägarbeten, asfaltsäsong och en elbil som körde i taket, och vi konstaterade att stenskott är lackens värsta fiende i augusti.

Aina: Vi tog en historisk em tre på video och en kampanjränta som inte är en rabatt. Vi grävde i Verdi2:s tre tjugofem med bytt högtryckspump och obytta spridare, i Nico12:s rostiga bakvagnsbalk, och i philip222:s fullständigt lyckliga e trettinio.

Aina: Ellen redde ut varför batteriet i golvet gör att en bil kan köra i taket, varför effekt och energi inte är samma sak, och gav ett förvånansvärt varmt svar till en läsare som är rädd att sakna sin gamla touring.

Aina: Och så ringde en viss person från Skåne och hade fel om nästan allt, men fick en provtur i present ändå.

Ellen: Och den provturen står jag fast vid. Kjell, om du hör det här — hör av dig, jag kommer med bil.

Aina: Imorgon är det söndag, och då fylls PowerBörsen på igen efter en helt tom lördag. Vi tar oss an minst en av de sju obesvarade forumfrågorna — jag har öga på spolarvätskan som rinner ut under en åtta fyrtio, för den är mer intressant än den låter. Och Karlos tittar förbi med KarossKodKollen.

Nikolai: Följ podden där du lyssnar, så dyker vi upp av oss själva imorgon. Har du ett ämne du vill att vi tar upp — skriv i forumet, vi läser allt.

Markus: Och du med tre tjugofemman i Hudiksvall: kallstarta den. En morgon, kall motor, innan du bestämmer dig.

Nikolai: Han tänker på den där bilen ikväll också. Jag lovar.

Markus: Självklart gör jag det. Vi hörs imorgon.