AutoPower Podden 2026-08-14

Transkription

Aina: Fjorton år gammal. Tjugosextusen mil på mätaren. Och en registreringsnummer-sökning som fick ett helt forum att sätta kaffet i halsen.

Aina: En kille som kallar sig xenone666 hade hittat sin drömbil — en F31 320d, alltså trettiotvå-noll-diesel i kombiutförande — och gjorde precis det man ska göra. Han frågade oss andra först.

Aina: Och det som händer sen i den tråden, det är egentligen hela poängen med att ha ett forum över huvud taget.

Aina: För det är inte rosten som är den intressanta biten. Det är att någon sitter där med tretusen niohundra inlägg bakom sig och tittar på ett registreringsnummer, och känner igen ägarhistoriken.

Aina: En ökänd bilhandlare i Värmland ägde bilen några månader under tjugonitton och tjugotjugo. Och just den detaljen står inte i någon annons.

Aina: Det är fredag den fjortonde augusti, sexton grader i Stockholm och sol över nästan hela landet — perfekt bilväder, och exakt den sortens dag då man gör dumheter på Blocket.

Aina: Så vi ska prata om vad ett registreringsnummer faktiskt avslöjar, om en manuell rak sexa som kanske är en fälla, och om en E90 trettiotre-femma som legat i garage i nio år.

Aina: Markus, Nikolai — ni är här. Och Markus, du har läst den där F31-tråden. Blev du lugn eller orolig?

Markus: Jag blev exakt lagom orolig. Vilket är det svåraste tillståndet att befinna sig i när man ska köpa bil.

Aina: Vi börjar med veckans stora grej, som kom in för bara ett par timmar sedan. En av de stora svenska biltidningarna har släppt sin årliga mätning av bästa och sämsta bilarna.

Aina: Och BMW ligger i topp. Igen.

Markus: Igen, ja. Och nu ska jag vara den tråkiga i studion i ungefär trettio sekunder.

Markus: För det där "igen" är faktiskt det intressanta. En bra placering ett år är en slump. Fem år i rad är en process.

Nikolai: Men det är väl bara kul? Vi får ju äntligen säga att vi hade rätt hela tiden!

Markus: Vi hade rätt om vad, exakt? Det är där jag vill landa. De här mätningarna bygger på ägarrapporterade fel under garantitiden.

Markus: Vilket betyder att de mäter nya bilar. Nyare än fem år. Och den bil som lyssnaren faktiskt kör är i snitt elva år gammal.

Aina: Så en förstaplacering säger ingenting om hur en tjugotjugosexa mår tjugotrettiofem?

Markus: Ingenting alls. Det är två olika frågor. Och de blandas ihop varje gång de här listorna publiceras.

Nikolai: Okej, men då blir jag lite ledsen. Får man inte glädjas åt en topplacering?

Markus: Jo. Glädjas gärna. Bara inte köp på den grunden.

Aina: Nyhet nummer två är av den lite udda sorten. En BMW-avhoppare — någon som lämnat företaget — har enligt uppgifter köpt aktier för miljonbelopp i en annan svensk biltillverkare.

Nikolai: Vänta. En som slutat hos BMW satsar pengarna på konkurrenten?

Aina: Så rapporteras det. Och det är precis den nyansen jag vill hålla i — det här är rapporterat, inte bekräftat av någon av bolagen.

Markus: Och personen kan ha vilka skäl som helst. Portföljspridning är inte ett kärleksbrev.

Markus: Jag har själv en billig japansk verkstadsvagn på gården. Det gör mig inte till en avhoppare.

Aina: Och den tredje: en solelbil som enligt uppgift genererar mer el än den förbrukar, och BMW står bakom projektet.

Nikolai: Mer el än den förbrukar? Är det ens fysiskt möjligt?

Markus: Det beror helt på hur du räknar. Om bilen väger under tusen kilo, går tio mil om dagen och står i solen resten av tiden — då går det ihop.

Markus: Men det är inte en bil som ersätter en femma. Det är en teknikdemonstration. Och de är värdefulla precis så länge man kallar dem för vad de är.

Aina: Bra sagt. Och det leder oss faktiskt vidare — för dagens forumtråd handlar om exakt motsatsen. Om vad man kan veta säkert.

Aina: Dagens tråd är den mest lästa på forumet just nu, och rubriken är avväpnande enkel: "Hej har kollat på en bmw F31 320d".

Aina: Trådstartaren heter xenone666 och har tre inlägg totalt. Alltså en ny röst. Och han skriver, jag citerar: "det finns inte så mycke info om den, är intresserad av att köpa men eftersom så lite info finns blir jag lite osäker".

Aina: Och så gör han något smart. Han skriver ut registreringsnumret.

Markus: Och det där är hela grejen. Han lämnade ifrån sig en nyckel utan att veta hur mycket den låser upp.

Nikolai: Först kommer Ska3 in — sjuhundra inlägg — och säger att han aldrig hört att F-trettio-serien skulle ha rostproblem, och att xenon inte alls är ovanligt.

Markus: Vilket är korrekt. Och sen kommer Löwet med sina — vad var det — sextontusen inlägg, och säger "möjligen har den inte rostproblem om man jämför med E39 och E46".

Markus: Vilket är den artigaste möjliga formuleringen av "din bil rostar också, bara mindre".

Nikolai: Och Ska3 kontrar direkt!

Aina: Ja, och kontringen är bra: "Berätta vilka rostproblem du känner till." Han ber om belägg. Det gillar jag.

Markus: Jag gillar det också. Men sen kommer crille82 med nästan fyratusen inlägg, och då blir tråden en helt annan sak.

Markus: Han säger tre saker. Ett: en fjortonårig bil som gått tjugosextusen mil har rost. Det gäller alla märken, det är fysik, inte varumärkesfel.

Markus: Två: hjulen sitter helt fel på bilen. Vilket alltid betyder något — antingen slarv eller att någon har gjort en billig lösning.

Markus: Och tre, den som väger tyngst: bilen ägdes under några månader tjugonitton till tjugotjugo av en ökänd bilhandlare från Värmland.

Nikolai: Och det behöver ju inte betyda att bilen är dålig?

Markus: Nej. Crille säger det själv, ordagrant. Men det betyder att bilen varit i ett led där man optimerar för att sälja vidare, inte för att äga.

Aina: Och där har vi kärnan. Registreringsnumret var det bästa xenone666 gjorde. Utan det hade han bara haft en annons och en känsla.

Nikolai: Man kan alltså få mer information ur ett regnummer på ett forum än ur en hel provkörning.

Markus: Inte i stället för provkörningen. Men före. Regnummer först, sedan resa och titta. Aldrig tvärtom.

Aina: Och nu ligger tråden där med sexton svar och en osäker köpare. Vad tycker ni — ska han köpa den? Svara i tråden, länk i shownotes.

Aina: Vi har också fem obesvarade frågor som förtjänar bättre. En E91 med bakljus som lyser svagt — två volt på sockeln, misstänkt ljusmodul.

Nikolai: Och en E91 320i med N43-motorn som söker begagnade injektorer med index elva. Det där är en riktigt jobbig historia för många.

Markus: N43. Ja. Om du sitter på fyra sådana i garaget — den mannen heter Robert och han väntar.

Aina: Plus en 428i cabriolé med trög och knyckig styrning i motorvägsfart, en 840 som läcker spolarvätska på marken, och en F10-ägare i Stockholm som vill koda om från däcktrycksövervakning till det enklare systemet.

Nikolai: Fem frågor, noll svar. Det är sämre än vi brukar vara.

Nikolai: Dagens annons, och den är en av de där som får mig att öppna ett nytt webbläsarfönster i smyg.

Nikolai: En 335i, E90, årsmodell tvåtusenåtta. Fjortontusen femhundra mil. Svart. Står i Växjö. Priset: hundranittiotusen kronor.

Markus: Nittonhundranittio... nej förlåt. Hundranittio. På en artonårig trettiotre-femma. Fortsätt.

Nikolai: Säljaren har ägt den i snart nio år. Svensksåld. Skriver att den alltid är servad, alltid garageförvarad, och — citat — "ej sönderkörd exemplar".

Markus: Och där börjar min hjärna arbeta. För på en 335i E90 finns det en lista med kända svagpunkter som är nästan komiskt välkänd.

Nikolai: Högtryckspumpen.

Markus: Högtryckspumpen. Injektorerna. Wastegate-rassel i turbinerna. Och kylsystemet, som på den generationen är en förbrukningsvara.

Markus: Och säljaren skriver att kända svagpunkter är åtgärdade och uppgraderade med bättre delar. Det är exakt rätt formulering — om den är sann.

Nikolai: Fyra bilder i annonsen. Vilket ärligt talat är för få för det priset.

Markus: Fyra bilder på en bil för hundranittiotusen. Jag vill se motorrum, jag vill se hjulhus, jag vill se en servicemapp uppslagen på bordet.

Nikolai: Marknadsläget då. En välskött E90 335i med den historiken ligger idag någonstans mellan hundrafyrtio och tvåhundratjugo. Nio år hos samma ägare drar priset uppåt.

Nikolai: Fjortontusen femhundra mil är samtidigt inte lite. Det är en bil som har jobbat.

Markus: Min dom hänger helt på en enda fråga: finns kvittona på de där åtgärdade svagpunkterna?

Nikolai: Och om de finns?

Markus: Då är det ett fynd. Med marginal. En nio-års-ägare med papper på arbetet är den bästa säljare som finns.

Nikolai: Och om de inte finns?

Markus: Då är det en artonårig turbobil med en okänd underhållsräkning framför sig, och då är hundranittio för mycket.

Nikolai: Alltså: villkorat fynd. Fynd med kvitton, överpris utan. Ring säljaren, fråga efter mappen, och åk till Växjö bara om svaret kommer på tio sekunder.

Aina: Bra dom. Kolla annonsen på PowerBörsen — länk i shownotes. Och Nikolai, du kommer inte att köpa den.

Nikolai: Jag tittar bara.

Aina: Och det för oss vidare till en helt annan sorts bil, för ni vet vad jag tänker på när någon säger "rak sexa utan tur..."

Markus: Vänta, min telefon —

Aina: Nej, det är inte din. Det är —

Nikolai: Asch... nu ringer Kjell igen.

Aina: Nämen tjenare Kjell! Vad har du för roligt att säga idag?

Kjell: Ja hej. Jag sitter i bilen på E-fyra utanför Gränna och det står still, så jag har gott om tid att ringa er.

Kjell: Och jag måste säga en sak om den där femman... nej, sexan. Trettiotre-femman ni pratade om.

Markus: E90:an i Växjö?

Kjell: Just den. Ni sa att det var ett fynd om kvittona finns. Det är fel. Det är fel oavsett kvitton.

Nikolai: Men hur menar du då?

Kjell: För en bil som har gått fjortontusen mil på en sån motor, den har inga kvitton kvar att visa. Den har bara framtida kostnader. Punkt.

Markus: Kjell, en servicemapp med utfört arbete är faktiskt värd —

Kjell: En servicemapp är papper, Markus. Papper går sönder inte. Motorer går sönder. Jag har haft tre stycken.

Aina: Tre trettiotre-femmor?

Kjell: Nej. Tre bilar. Ingen av dem var en trettiotre-femma. Men principen är densamma.

Markus: Den var ny.

Kjell: Och en sak till. Ni sa att det inte finns någon rost på F-trettio. Det gör det. Min svåger har en, och den rostar. Vid tanklocket.

Aina: Kjell, vi sa faktiskt att den rostar mindre än E39 och E46, inte att —

Kjell: Jaha, nu började det knastra här. Är det ni eller är det —

Markus: Vi hör dig alldeles utmärkt, Kjell.

Aina: Nej men nu bryter du upp, Kjell. Dålig täckning där vid Gränna. Hallå? ... Nej, vi tappade honom.

Nikolai: Vi hörde ju varenda ord.

Aina: Kjell, om du hör oss — ring in igen!

Markus: Tänk att han alltid ska ringa och gnälla. Tur att man kan lägga på i alla fall.

Aina: Och nu tar vi in Ellen Volt, som har lyssnat på oss i en halvtimme nu och antagligen har en och annan invändning.

Ellen: Jag har faktiskt bara en. Men den är stor.

Ellen: Markus sa förut att en solelbil som genererar mer el än den förbrukar är en teknikdemonstration. Det stämmer. Men han sa också "det beror på hur du räknar", och det är där jag vill sätta ner foten.

Ellen: För det finns ett räknesätt som funkar för allihop, och som nästan ingen använder. Kilowattimmar per mil.

Markus: Inte mil per kilowattimme?

Ellen: Nej. Och det är precis den vändningen jag brukar få kämpa med. Vi svenskar är uppfostrade på liter per hundra kilometer, alltså förbrukning per sträcka. Då ska elbilen mätas likadant — energi per sträcka.

Ellen: En vanlig eldriven femma landar runt två kommatvå kilowattimmar per mil på sommaren. En stor eldriven SUV, säg en iX, ligger närmare två och en halv. En liten elbil kan komma ner mot en och en halv.

Nikolai: Och då kan man räkna direkt på kronor?

Ellen: Precis. Och det är det som är hela poängen. Ta din elkostnad per kilowattimme, multiplicera med förbrukningen per mil, så har du kronor per mil. Ingen mellanräkning.

Ellen: Med två kronor per kilowattimme hemma i garaget kostar den där femman ungefär fyra kronor och fyrtio öre milen. En bensinsexa på till exempel en liter milen kostar tretton, fjorton kronor.

Markus: Och vid snabbladdare?

Ellen: Då ändras allting. Fem, sex kronor per kilowattimme betyder tolv till fjorton kronor milen. Alltså bensinpris.

Ellen: Och det är därför jag aldrig svarar på frågan "är elbilen billig?" Frågan är fel ställd. Den rätta frågan är: var laddar du?

Aina: Så en som bor i lägenhet utan laddplats —

Ellen: — den ska räkna hårt innan den köper. Jag säger det rakt ut, och jag säger det som elbilsförespråkare. Det är ingen ekonomisk vinst där.

Ellen: Men den som har ett eluttag i ett garage eller på en carport, den kör för en tredjedel av vad grannen gör. Och det är en enorm skillnad över tre år.

Nikolai: Vad är den vanligaste felräkningen du ser?

Ellen: Att folk räknar på det där en gången i månaden när de kör till fjällen, och struntar i de tjugo dagar de kört till jobbet och hem.

Ellen: Vintern är den andra. Räkna med tjugo till trettio procent högre förbrukning i kyla. Det är inte ett fel på bilen, det är fysik — värme kostar energi och batterikemi gillar inte minusgrader.

Ellen: Och en liten sak till om dagens nyhetsbild. Det rapporteras om laddare som ska öppna nu efter en konflikt. Det spelar roll för just den där lägenhetsboende.

Ellen: Fler laddare på en ort sänker priset per kilowattimme. Konkurrens gör det. Så den siffran jag gav — fem, sex kronor — den kan falla, lokalt, ganska snabbt.

Markus: Får jag ställa den elaka frågan?

Ellen: Alltid.

Markus: Femman som Nikolai tittar på i Växjö är en trettiotre-femma från tvåtusenåtta. Vad kostar den per mil?

Ellen: Ungefär arton kronor milen. Och den är värd varenda krona, för den gör något annat än att transportera dig. Det är också en giltig anledning att äga en bil.

Nikolai: Fick vi precis Ellens välsignelse för en turbobensinare?

Ellen: Ni fick min välsignelse för att veta vad ni betalar. Det är inte samma sak, men det är bättre.

Aina: Och där, tycker jag, satt hela avsnittet ihop. Ellen — kilowattimmar per mil finns i Elbilsguiden på autopower.se för den som vill räkna själv.

Markus: Idag ska vi backa nästan trettio år, och till en bil som gjorde exakt det vi pratat om hela avsnittet — den var ärlig med vad den var.

Markus: E36-generationen av trean, mitten av nittiotalet. Och specifikt en variant som knappt någon köpte när den var ny.

Markus: Kombin. Touring. BMW hade gjort en Touring på E30 också, men den var nästan en specialkarosseri-historia. På E36 blev den på riktigt.

Markus: Och den var kontroversiell internt. En trea skulle vara en förarbil. En kombi var något man körde till återvinningen med.

Markus: Men det som hände var att BMW insåg något: den som vill ha bakhjulsdrift och rak sexa har ofta också en barnvagn. De två sakerna utesluter inte varandra.

Markus: Och den insikten lever vidare rakt in i dagens bord. Trådstartaren i vår mest lästa tråd tittar på en F31. Det är en Touring. Kombi.

Markus: Trettio år senare är kombin inte längre kompromissen. Den är standardvalet. Och det började med ett internt bråk på Milbertshofen om huruvida en trea fick ha bakluckа.

Nikolai: Och nu är det den som säljer bäst i Sverige.

Markus: Precis. Och det är väl den finaste sortens historia — när det udda valet blir det uppenbara.

Aina: Det var fredag den fjortonde augusti. Vi började i en forumtråd där ett registreringsnummer avslöjade mer än hela annonsen — ökänd bilhandlare i Värmland, felmonterade hjul, och en sund diskussion om rost.

Aina: Vi tog en topplacering i en stor mätning och nyanserade den. Vi dömde en E90 335i i Växjö till villkorat fynd — fynd med kvittopärm, överpris utan.

Aina: Kjell ringde från en stillastående kö vid Gränna och hade fel om ungefär allt utom att hans svågers bil rostar vid tanklocket. Och Ellen gav oss kronor per mil på ett sätt som faktiskt går att använda.

Aina: Imorgon lördag går vi ner i en tråd vi lämnade halvfärdig idag — Verdi2 som funderar på en manuell 325i coupé från tjugoelva, tjugoentusen mil, och vill ha en motor att övningsköra med sonen i om ett år. Vi ska prata om vilken rak sexa som faktiskt är skottsäker.

Aina: Följ podden där du lyssnar, tipsa oss om ämnen, och gå in i tråden och svara xenone666 — han väntar fortfarande.

Nikolai: Och till alla er som tänkt mecka i helgen: sol i hela landet, sexton grader, inget regn i sikte. Det finns inga ursäkter kvar.

Markus: Det finns alltid ursäkter kvar.

Nikolai: Vi hörs imorgon. Ha en riktigt fin fredag, allihop.