iX1 hoppar över faceliften – och blir bakhjulsdriven

Transkription

Markus: BMW har bestämt sig för att INTE fixa till en av sina mest sålda elbilar.

Nikolai: Och det är alltså goda nyheter?

Markus: Det är det bästa som hänt modellen på tio år. De skrotar hela grunden i stället.

Aina: Godkväll allihop, lördag den åttonde augusti, och välkomna till AutoPower Podden. Jag heter Aina, med mig i studion har jag Markus och Nikolai — och Tommie tittar in som vanligt.

Nikolai: Tjena gänget!

Aina: Ikväll: en iX1 som byter drivning i fel riktning enligt vissa och rätt riktning enligt oss, tre färska forumtrådar, två bilar och två delar i PowerBörsen, en obesvarad fråga om en öppen fyra som styr trögt, och en titt utanför bubblan.

Markus: Vi börjar med vår egen nyhet, för den är faktiskt större än den låter. Nästa iX1 hoppar över mittlivsuppdateringen helt.

Nikolai: Alltså ingen ny front, inga nya lyktor, ingenting?

Markus: Ingenting. Bilen får rulla ut sin livscykel precis som den är, och BMW lägger pengarna på en helt ny generation i stället. Kodnamn NB5.

Aina: Och det är där det blir intressant, för det där är ett dyrt beslut. Man gör det bara när man kommit fram till att den tekniska basen inte går att försvara längre.

Nikolai: Vad är det som inte går att försvara då?

Markus: Att dagens iX1 i grunden är en framhjulsdriven bil. Den står på en arkitektur som ritades för tvärställda förbränningsmotorer, och sen har man passat in ett elpaket i den.

Aina: Nästa generation flyttar till Neue Klasse-plattformen. Bakhjulsdrift som standard, i alla versioner, med tvåmotoriga xDrive-varianter ovanpå.

Nikolai: Bakhjulsdriven X1! Det låter ju nästan för bra.

Markus: Det är faktiskt en återgång. Första generationen, E84, byggde på 3-seriens bakhjulsdrivna plattform och fanns som sDrive med drivningen bak. Det är först sedan F48 kom 2015 som bilen varit framhjulsdriven i botten.

Aina: Och om du någon gång irriterat dig på att en fyrhjulsdriven iX1 ändå känns framtung i en snabb kurva — det är den raden i specifikationen som löser det.

Nikolai: Och batteriet?

Aina: Sjätte generationens cylindriska celler, samma familj som sitter i iX3 och i3. Ungefär 20 procent högre energitäthet än dagens prismatiska moduler.

Markus: Vilket betyder ett val: samma räckvidd på ett mindre batteri, eller längre räckvidd på samma vikt. Och i kompaktklassen, där varenda kilo syns i slutpriset, vinner nästan alltid det första.

Nikolai: Laddningen då? Dagens iX1 är ju inte snabbast i klassen precis.

Markus: 130 kilowatt. Det är den siffran som gör bilen jobbig på en riktig svensk sommarresa.

Aina: Neue Klasse-syskonen kör 800-voltsarkitektur och laddar långt snabbare. Exakt vad NB5 landar på har BMW inte sagt — det finns uppgifter om ungefär det tredubbla, men de ska tas som just uppgifter tills BMW sätter en siffra på papper.

Markus: Bra att du säger det. Halva bilinternet skriver redan siffran som om den vore bekräftad.

Nikolai: Och utsidan?

Aina: Upprättstående njurgrill från iX3 och iX5, elektriskt manövrerade dörrhandtag i plan med plåten, och ett ljusband tvärs över hela bakluckan.

Markus: Där är jag inte lika såld. Den vertikala grillen sitter bra på en iX3 som har höjden och bredden för det. På en bil som är dryga fyra och en halv meter blir det en balansövning.

Nikolai: Jag tycker den är snygg redan i kamouflage.

Markus: Du tycker allt är snyggt i kamouflage.

Aina: Insidan är ändå där kunden märker skillnaden först. iDrive X med Panoramic Vision — projektionen längs hela vindrutans underkant — plus en fristående pekskärm. Och instrumenttavlan framför ratten försvinner helt.

Nikolai: Helt?

Markus: Helt. Och "betydligt färre fysiska reglage" har historiskt varit en formulering som betyder att du får leta i en meny efter något som förut satt under tummen.

Tommie: Får jag säga det som ingen säger? Det där med bakhjulsdrift är den verkliga nyheten, och den kommer att drunkna i skärmsnacket.

Nikolai: Varför då?

Tommie: För att skärmar syns på bild och drivning gör det inte. Men kör du en bakhjulsdriven bil i tio år, så är det drivningen du minns. Jag har haft min E39 i snart ett kvarts sekel, och jag har aldrig en enda gång tänkt på instrumentbelysningen.

Markus: Där har vi kvällens sanning.

Tommie: Däremot har jag tänkt på framvagnsbussningarna. Ofta.

Aina: När kommer den då?

Markus: Publik premiär väntas om ungefär ett år, alltså under andra halvan av 2027, med de första kundbilarna ut under 2028. Bensin- och dieselversionerna av X1 ligger enligt uppgift före den elektriska i lanseringsordningen.

Aina: Hela artikeln med bilderna ligger uppe på autopower.se under Nyheter. Läs den om du funderar på en iX1 begagnat — för det här påverkar andrahandsvärdet på dagens bil, det ska man vara ärlig med.

Aina: Vad rör sig mer i BMW-världen just nu?

Nikolai: En sak som jag inte kan sluta tänka på: BMW bad en grupp studenter bygga en bil som producerar mer energi än den förbrukar. Och två år senare hade de faktiskt gjort det.

Markus: Definiera "mer energi än den förbrukar".

Nikolai: Solceller över hela karossen, extremt låg vikt, och en verkningsgrad som gör att den under rätt förhållanden laddar mer än den drar.

Markus: Under rätt förhållanden. Alltså sol, sommar och en asfaltbana någonstans där det inte regnar.

Aina: Låt honom ha det, Markus. Det är ett studentprojekt, inte en produktionsbil, och poängen är att det går.

Markus: Poängen är att det går på ett universitetsområde. Men okej — jag är faktiskt lite imponerad. Det är sånt här som slutar som en fotnot i ett datablad om femton år, och då kommer ingen ihåg varifrån idén kom.

Nikolai: Precis!

Aina: Den andra saken som rullat runt de senaste dygnen är en riktigt omfattande jämförelse mellan de nya eldrivna mellanklass-SUV:arna — där iX3 ställs mot sina närmaste konkurrenter i ett test som är tre och en halv timme långt.

Markus: Tre och en halv timme. Man hinner köra till Göteborg medan man lyssnar.

Nikolai: Har du sett det?

Markus: Jag har sett delar av det, och det säger något om var marknaden är nu: för fem år sedan handlade den här typen av test om räckvidd och ingenting annat. Nu handlar de om chassiavstämning, om hur snabbt bilen laddar när batteriet är kallt, och om hur menyerna är byggda.

Aina: Det är faktiskt ett tecken på mognad. När diskussionen flyttar från "kommer jag fram" till "är den trevlig att köra" — då har elbilen blivit en vanlig bil.

Nikolai: Och iX3 klarar sig bra?

Markus: Den klarar sig mycket bra. Vilket ju också är hela argumentet för att bygga om iX1 från grunden — man vill ha samma recept en klass ner.

Aina: Över till forumet, där det varit ovanligt livligt idag.

Markus: Vi börjar med en fråga som är svårare än den låter. Mange ska sälja en 325i från 2011, M Sport, som gått 17 000 mil. Nybesiktigad, fint skick för åldern enligt besiktningsmannen — men motorlampan tänds ibland, och felmeddelandet pekar mot misständning på cylinder sex.

Nikolai: Och frågan är vad man kan begära?

Markus: Frågan är egentligen om man ska sälja den som "kör så länge den fungerar" eller som reservdelsbil. Och det är två helt olika prislappar.

Aina: Forumet svarar med det klassiska rådet: kolla vad andra begär för motsvarande bilar, och dra av vad reparationen kostar inklusive arbete.

Markus: Det rådet är rätt, men ofullständigt. En misständning på en cylinder på en N53:a — och det är en N53 i en 325i från 2011 — är oftast antingen tändspole, stift eller insprutare. Spolen är billig. Insprutaren är det inte, och de sitter sällan ensamma.

Aina: Så vad är rådet till Mange?

Markus: Läs av felkoden ordentligt först. Vet du vad det är, kan du sätta ett ärligt pris. Vet du inte, får du sälja gissningen — och köparen drar alltid av mer för en gissning än vad felet faktiskt kostar.

Tommie: Och skriv ut felet i annonsen. Varenda gång jag sett någon dölja en motorlampa har det slutat med en arg köpare och ett hävt köp.

Nikolai: Är det inte lite naivt? Alla vet ju att man snyggar till en annons.

Tommie: Jo, men på en bil för under hundra tusen kronor säljer ärligheten faktiskt bilen. Folk vet att en femtonårig bil har något. Det de inte står ut med är att bli lurade.

Aina: Det är en bra grundregel för hela PowerBörsen egentligen.

Aina: Nästa tråd är en helt annan sorts hantverk. FRIFART renoverar en E30 — nya trösklar, nytt bakparti — och har köpt nya domkraftsfästen. Men frågan är var de ska sitta.

Nikolai: Finns det ingen markering på de nya trösklarna?

Markus: Inte en enda. Och det är precis där de här projekten kör fast. Han har letat hos flera plåtleverantörer och ingen av dem har någon måttsättning.

Nikolai: Vad gör man då?

Markus: Man mäter på en hel bil. Antingen sin egen andra sida om den är orörd, eller någon annans E30. Man tar avståndet från hjulhusets kant och från tröskelns framkant — innan man skär bort det gamla.

Aina: Vilket är det klassiska misstaget, va?

Markus: Det är DET misstaget. Man kapar bort referensen och står sedan där med en ny plåt och ingen aning om var den ska sitta. Fotografera och mät före kapning — alltid.

Nikolai: E30-trådar är min favoritläsning på hela forumet. Det är så mycket tålamod i dem.

Aina: Vi hejar på FRIFART. Och har du en E30 stående med orörda trösklar — gå ut och mät åt honom, det tar tre minuter.

Aina: Tredje tråden är mer modern, och lite spöklik. En medlem har köpt en i4 från 2024, och när nyckeln programmerades på firman kom hans profil upp precis som den skulle.

Nikolai: Och sen?

Aina: Dagen efter startar han bilen och får frågan "fortsätta som gäst?". Alltså inte hans profil längre.

Nikolai: Bilen glömde honom över natten?

Markus: Bilen glömde honom över natten. Det låter som ett spöke men det är nästan alltid samma sak: profilen är kopplad till BMW-kontot, inte till nyckeln, och synkroniseringen faller ur när bilen tappar kontakt med servern.

Aina: Så det är inte nyckeln som är fel?

Markus: Nyckeln är sällan felet. Men det är alltid nyckeln man börjar misstänka, för det är den man håller i handen. Logga ut helt ur bilen, logga in på nytt med kontot, och koppla om nyckeln till profilen i menyn. Går inte det behöver verkstaden knyta om fordonet till kontot på riktigt.

Aina: Han frågade också om luftbälgarna bak, som ju sitter på i4:an.

Markus: De håller bättre än sitt rykte. Det som dödar luftfjädring i Sverige är salt och åldrade gummibälgar, inte konstruktionen i sig. På en bil från 2024 skulle jag inte förlora sömn över det.

Aina: Dags för PowerBörsen. Två bilar och två delar-annonser den här gången.

Markus: Först en 520d Touring från 2015, F11, xDrive, M Sport. 209 000 kronor, mörkblåmetallic, står i Sala.

Nikolai: 10 300 mil på en elva år gammal Touring? Det är lite.

Markus: Det är väldigt lite. Och annonsen är av den typen jag gillar: ägd inom familjen de senaste tio åren, fördelningslådan för fyrhjulsdriften bytt, luftbälgar och kompressor bak bytta, stötdämpare fram och bak bytta.

Aina: Och oljebyte varje december oavsett hur långt hon gått.

Markus: Där stannade jag också. Det är någon som servat efter kalendern i stället för efter mätaren, och på en diesel som går korta sträckor är det precis rätt sätt att tänka.

Nikolai: Varför säljs den?

Aina: Hon byter till elbil. Och hon kan tänka sig att byta mot en i4 M50 plus mellanskillnad.

Nikolai: (amused, chuckling) Från en 520d Touring till en i4 M50. Det är inte ett byte, det är ett karaktärsbyte.

Markus: Det är faktiskt en helt logisk resa. Samma storleksklass, samma familjeanvändning, men hon slipper dieselns kortkörningsproblem.

Aina: Den andra bilen är en 320 från 2009, E92, manuell. 50 000 kronor, spacegråmetallic, Tidaholm.

Markus: Och nu ska ni höra en annons. Två ägare, nio år hos den nuvarande. 13 900 mil på bilen — men bara 7 300 mil på motorn, för den är en utbytesmotor från BMW, monterad hos Bilia, och fakturan finns kvar.

Nikolai: Halva bilen är alltså nyare än den andra halvan.

Markus: Och sen listar han allt han bytt: batteri, dämpare, fjäderbenslager, spridare, vattenpump, samtliga länkarmar, styrleder, flexrör, hardyskiva, stödlager, krängningshämmare fram och bak, tändspolar.

Aina: Han har ju byggt om halva bilen.

Markus: Tretton oljebyten. Han har skrivit ner tretton oljebyten.

Nikolai: TRETTON?

Markus: Det är fler oljebyten än vissa bilar får under hela sin livstid.

Tommie: Den där annonsen är värd mer än bilen. Om jag ser en sån lista vet jag exakt vem jag köper av, och det är hälften av jobbet.

Nikolai: Skulle du köpa den?

Tommie: En manuell E92 med dokumenterad utbytesmotor för 50 000 kronor? Jag skulle åka och titta på den imorgon om jag inte redan hade en garageplats full.

Markus: Ursäkter, Tommie.

Tommie: Ursäkter är vad man kallar ekonomi när man varit gift länge.

Aina: Och så delarna, båda inlagda idag från Askim: ett set original Styling 73 i sjutton tum med friktionsdäck på, och en dragkrokslucka till en E46, grundmålad och fortfarande i förpackningen.

Nikolai: En dragkrokslucka? Är det verkligen något folk letar efter?

Markus: Du skulle bli förvånad. Det är exakt en sån där detalj som saknas på var tredje E46 med drag, och som kostar löjligt mycket att beställa ny. Sätt den i sökbevakningen om du har en E46.

Aina: Och Styling 73 är en fälg som klär nästan varenda E39 och E46 som finns.

Tommie: Styling 73 sitter på min E39 på vintern. Om någon undrar vad jag tycker om den saken.

Aina: Dags för Obesvarat — en riktig fråga från forumet som ingen svarat på ännu, som vi försöker knäcka i luften.

Markus: Den kom in i kväll, klockan fem över sju. En medlem har en öppen 428i från 2014 och tycker att styrningen i motorvägsfart känns trög och lite knyckig. I övrigt går bilen jättefint.

Nikolai: Trög OCH knyckig? Det låter som två olika fel.

Markus: Det gör det, men det är faktiskt ofta samma sak. På en F33 med elektrisk servostyrning sitter assistansen i en motor på rattstången, och den justerar kraften efter hastighet. Blir den justeringen ojämn känns det precis så där: tungt, och sen släpper det till.

Aina: Var börjar man leta?

Markus: Enklast först. Kontrollera däcktrycket och att däcken är jämnt slitna — en öppen bil som stått mycket får gärna platta punkter och ojämnt slitage, och det ger exakt den känslan på motorväg.

Nikolai: Och om trycket är rätt?

Markus: Då tittar jag på framvagnen. Styrleder och länkarmsbussningar på en tolv år gammal bil är kandidat nummer ett, särskilt på en öppen bil som väger mer och jobbar hårdare i fjädringen.

Aina: Och den tredje möjligheten?

Markus: Att det är servostyrningsmodulen själv, eller en programvara som aldrig uppdaterats. Det finns kända uppdateringar för styrkänslan på de här bilarna. Men det kollar man SIST, för det är det enda som kostar riktiga pengar att gissa fel på.

Nikolai: Så: däck, framvagn, sen elektronik. I den ordningen.

Markus: I den ordningen. Och mät alltid hjulinställningen innan du byter något — en öppen bil med fel toe-in känns exakt så här.

Aina: Har du haft samma sak på din F33, eller vet du något vi missat? Skriv i tråden — vi svarar aldrig i forumet, men vi läser varenda rad.

Aina: Dags för Omkörningen, vår blick utanför BMW-bubblan.

Nikolai: Och ikväll har vi något som faktiskt går emot vad många tror. En ny studie säger att det är bättre för klimatet att skrota en fungerande bensinbil tidigt och byta till elbil — i stället för att köra den i botten.

Markus: Nu blev jag genast misstänksam.

Nikolai: Varför då? Det är ju forskning.

Markus: För att "kör din gamla bil tills den dör" har varit standardsvaret i femton år, och det bygger på tillverkningens klimatavtryck. Ska man vända på det behöver man ha räknat väldigt noga.

Aina: Och det är faktiskt just det de gjort. Poängen är att elmixen blivit så pass ren i stora delar av Europa att brytpunkten flyttat sig. Tillverkningsskulden betalas av snabbare nu än den gjorde när de gamla tumreglerna skrevs.

Markus: Okej. Men då gäller det bara där elen är ren.

Aina: Ja, och det är precis det förbehållet som försvinner när en sån här rubrik sprids.

Nikolai: Vad betyder det i Sverige då?

Markus: I Sverige har vi bland den renaste elen i hela Europa, så här är brytpunkten tidigare än nästan någon annanstans. Men — och det här är viktigt — det gäller klimatet, inte plånboken. De två räkningarna är inte samma räkning.

Aina: Och samtidigt kom det en annan sak som är rolig i sammanhanget: ett långtest av begagnade kombibilar där en budgetmodell slog både Mercedes och BMW.

Nikolai: Aj.

Markus: Det där ska vi ta med gott humör. Testet mätte driftsäkerhet och kostnad per mil över lång tid, och där vinner ofta det enkla över det avancerade. En bil med färre system har färre system som går sönder.

Aina: Och BMW-ägarvinkeln på det?

Markus: Att man ska köpa en BMW med öppna ögon. Man köper den för att den är trevlig att köra och för att den håller ihop på ett sätt en billig bil inte gör vid 160 på tyska motorvägen. Man köper den inte för att den är billigast per mil, och den som påstår det ljuger antingen för oss eller för sig själv.

Nikolai: Det där är faktiskt den ärligaste sak du sagt på en vecka.

Markus: Jag har mina stunder.

Aina: Och just därför är dokumentationen så viktig — som den där E92:an. En välskött BMW är en helt annan ekonomisk kalkyl än en misskött.

Nikolai: Förresten, apropå att vara med i podden — vill du eller ditt företag vara med här? Verkstad, klubb, eller bara en riktigt bra historia?

Aina: Mejla amanda@autopower.se så hör vi av oss. Vi lovar ingenting, men vi läser allt.

Markus: Särskilt om historien innehåller en rostig E30 och dåliga beslut.

Nikolai: Det gör de alltid.

Aina: Och det för oss vidare, för nu ska vi ta och—

Nikolai: Asch… nu ringer han igen.

Markus: Nej. Nej nej nej.

Aina: Nämen tjenare Kjell! Vad har du för roligt att säga ikväll?

Kjell: Kjell här. Nej men hallå, nu får ni ge er. Ni sitter och säger att man ska skrota en fullt fungerande bil. Skrota! För miljöns skull!

Markus: Det var faktiskt en studie som sa det, inte vi.

Kjell: Jag har en bil som går. Den går utmärkt. Och nu ska jag alltså köra den till skroten för att någon räknat på en dator att jorden mår bättre av det.

Nikolai: Det är ju inte riktigt så det—

Kjell: Min far körde sin bil i tjugotvå år. Tjugotvå! Ingen räknade på någonting då, och luften var alldeles utmärkt.

Markus: Luften var faktiskt betydligt sämre då, Kjell.

Kjell: Det var den inte alls. Man såg ju stjärnorna.

Aina: Man såg stjärnorna för att det var mindre gatubelysning, Kjell.

Kjell: Jaha. Nu ska ni ta stjärnorna också.

Nikolai: Men Kjell, du har ju faktiskt en poäng i en sak — att man ska köra bilen man har så länge den håller. Det är ju det billigaste.

Kjell: Tack! Äntligen någon med huvudet på skaft. Och du är den unge, va? Det brukar vara tvärtom.

Markus: …jo, där har han faktiskt en poäng.

Kjell: Vad sa han? Hallå? Det knastrar. Ni har dålig utrustning där inne, det har jag sagt förut. Jag sitter i bilen och jag hör alldeles utmärkt, så det är inte i den här änden—

Aina: Hallå? Kjell?

Kjell: —och en sak till om den där grillen ni pratade om, den är alldeles för—

Aina: Hallå? … Nej, vi tappade honom.

Markus: Vilken förfärlig otur.

Nikolai: Linjen var ju alldeles utmärkt.

Aina: Kjell, om du hör oss — ring in igen!

Markus: Gör inte det.

Aina: Vi rundar av med Guldkorn ur guiderna, och ikväll väljer sig valet självt efter FRIFART och hans E30.

Nikolai: Rostguiden?

Aina: Rostguide per BMW-generation. Den går igenom var rosten faktiskt börjar på varje generation — hjulhus, trösklar, bakskärmskanter — och vad det betyder när du står och tittar på en bil du funderar på att köpa.

Markus: Och det är där den är som mest värd. Alla vet att gamla bilar rostar. Färre vet att en E30 rostar på helt andra ställen än en E46, och att en E46 har sina egna klassiker som en E39 aldrig får.

Nikolai: Vad är E30:ans värsta ställe?

Markus: Trösklarnas bakre del och infästningarna under, precis där FRIFART håller på nu. Det är därför hans tråd handlar om domkraftsfästen — de sitter i det område som ruttnar först.

Aina: Guiden ligger på autopower.se under Tips. Läs den innan du åker och tittar på bilen, inte efter.

Nikolai: Och ta med en ficklampa. Och en magnet.

Markus: Magneten är det bästa köpråd som finns och den kostar tjugo kronor.

Aina: Där rundar vi av. Tack för ikväll allihop — tjugotre grader och sol över Stockholm, nitton och sol i Malmö, så det är en helg att faktiskt köra någonstans.

Nikolai: Och imorgon blir det ännu bättre väder, tjugofem grader.

Aina: Imorgon tar vi oss an karosskoderna som förvirrar flest — och varför det är svårare än man tror att veta vad man faktiskt köper.

Markus: Och förhoppningsvis utan telefonsamtal.

Nikolai: Ha det fint, gänget!

Aina: Vi hörs imorgon.