BMW på pallen i Fuji – Farfus körde från sexa till seger i LMGT3
Kvalet regnade bort och #15 BMW M Hybrid V8 fick starta från 14:e plats. Ändå slutade Magnussen, Marciello och Vanthoor trea i WEC:s sextimmarslopp på Fuji – och i LMGT3 körde Augusto Farfus M4 GT3 EVO från sjätte plats till seger.
Fuji Speedway brukar vara en tuff helg för BMW M Team WRT, och i år började den sämre än vanligt. Kraftigt regn fick arrangörerna att ställa in kvalet helt, och startfältet sattes utan att BMW fått visa vad bilarna gick för. #15 hamnade på 14:e startruta. Därifrån är det långt till pallen i ett Hypercar-fält av den här klassen.
Kevin Magnussen, Raffaele Marciello och Dries Vanthoor tog sig ändå dit. De körde rent, teamet valde rätt strategi och bilen klättrade plats för plats in bland de tio främsta. I sista timmen kom en säkerhetsbil som flyttade upp BMW i striden om pallen, och Vanthoor körde hem tredjeplatsen. Det är #15:s tredje pallplats för säsongen och teamets femte i WEC 2026. Den största av dem kom i juli, när trion vann thrillern i São Paulo.
Magnussen var ärlig efteråt: ”Vi hade inte farten för att sluta på pallen, men vi gjorde det ändå. Depåmuren och depåcrewet gjorde skillnaden i dag.” Det är ett ovanligt rakt erkännande från en förare, och det säger en hel del om hur loppet vanns. Resultatet kom inte från ren fart. Det kom från strategi, rena depåstopp och en trio som inte gjorde ett enda misstag på sex timmar. I långdistansracing räcker det ofta långt.
Mästerskapsledningen försvann med #20
För systerbilen blev det en dag att glömma. René Rast och Robin Frijns kom till Japan som ledare i förarmästerskapet, men efter knappt två timmar blev #20 Shell BMW M Hybrid V8 inblandad i flera kontakter som inte var deras fel. Team principal Vincent Vosse berättar att en av dem kostade bilen ett varv. Rast, Frijns och Sheldon van der Linde slutade 13:e, och ledningen är borta. Rast och Frijns är nu trea i förarmästerskapet, direkt före Magnussen och Marciello. BMW M Motorsport ligger kvar på andra plats bland tillverkarna.
”Vi var på fel plats vid fel tidpunkt”, sa van der Linde. ”Vi hade haft farten att åtminstone sluta bland de tio främsta och ta poäng. Därför gör det här verkligen ont.” Chefen för BMW M Motorsport, Andreas Roos, konstaterade att BMW tappat mark i mästerskapet men att allt fortfarande är öppet. Vi håller med. Med två bilar som båda kan vinna lopp är det för tidigt att räkna BMW ur striden.
Farfus från sexa till seger
Loppets höjdpunkt för oss kom i LMGT3. Darren Leung och Sean Gelael tog #32 BMW M4 GT3 EVO från 14:e startruta upp i striden om pallplatserna, och sedan tog Augusto Farfus över. Brasilianaren är en av BMW:s mest rutinerade fabriksförare, och i dag behövdes varenda år av erfarenhet. Den sista säkerhetsbilen tryckte ner honom till sjätte plats, ett problem vid sista depåstoppet kostade tid för båda WRT-bilarna, och det såg ut att vara kört. I stället körde Farfus om bil efter bil i trafiken och tog ledningen. Vosse kallade det ”ett otroligt pass”, och det är svårt att beskriva det bättre.
Det är Team WRT:s andra LMGT3-seger för året. Den första tog systerbilen #69 i säsongspremiären i Imola i april. För Leung betydde segern mer än poängen: ”Det har varit ett riktigt tufft år för oss, så det är en lättnad att äntligen få det här resultatet.” #69 med Dan Harper, Parker Thompson och Anthony McIntosh ledde klassen ett tag men föll efter säkerhetsbilen och ett olyckligt depåstopp tillbaka till sjätte plats.
Helgen i Fuji avslutar en intensiv period för WRT, som för en vecka sedan tog sin första GTP-seger i IMSA och säkrade titeltrissen i GTWC:s Silver Cup. I WEC har BMW nu ett underläge att ta igen i förarmästerskapet. Men en pallplats från 14:e startruta visar att teamet klarar sig även när förutsättningarna är dåliga, och det är exakt den egenskapen som brukar avgöra ett mästerskap på slutet.