Opus 6, BMW CS Stockholmssektionens Vårrally 2004
En av de första officiella träffarna för året brukar vara det trevliga vårrallyt som arrangeras av Stockholmssektionen i BMW Club Schweden. Jag hade ju även ett vandringspris för charmigaste ekipage från förra året att lämna tillbaka men inga större utsikter att göra anspråk på det för andra året i rad. För det krävs det lite större originalitet i vagnparken. Man vet aldrig, nästa år kanske.
Hustrun anmälde förhinder några dagar innan eftersom hon åtagit sig att träna golfknattar. Att åka själv känns inte så attraktivt då det gäller att läsa karta och hålla utkik efter kontroller, en co-driver vore nog att föredra. Gärna både allmänbildad och med mer än genomsnittlig orienteringsförmåga. Då kom jag att tänka på Mattias K och han är aldrig omöjlig utan ställde upp med kort varsel, tack för det. Mattias delade visserligen uppmärksamheten mellan mobilen och körnoterna då han höll på att byta hobbybil. Tyvärr var ingen BMW inhandlad utan det gällde att byta Porschen mot en lite snålare bil som är lite smidigare i storstan. Här är en bild på nyförvärvet förresten.
I ett ljuvligt försommarväder rullar vi så in på Riksteaterns parkering i Hallunda och välkomnas där av arrangörena Jens & Bill Berkler samt Gunnar Möller. Vädergudarna var verkligen på vår sida då lördagen var den finaste och varmaste hittills under året. 25 grader varmt och strålande solsken. Två dagar senare var det 5 grader och nordanvind så dagen var perfekt inprickad. Ett trettiotal bilar infinner sig så småningom, bland annat ett par Alpinor och en Z8 som förresten framförs av träffens enda kvinnliga förare. (Bild 1-6)
Vi byter startavgiften mot körnoter och ger oss via gamla Riksettan söderut ut på en färd längst vackra landsvägar och passerar häpnadsväckande vyer. Här och där finns det kontroller med mer eller mindre (mest mer) kluriga frågor (Bild 7). Vägvalet är kanon (Bild 8), eller som Mattias sade, "inte visste jag att det fanns sådana här omgivningar så nära Stockholm".
Utöver allmänbildning och orienteringsförmåga har Mattias också simultankapacitet då bilaffärer via mobil inte hindrar honom från att navigera oss rätt. Enda problemet uppstår när fyra bilar (ingen BMW) har krockat i korningen Riksettan/Strängnäsvägen och vi tvingas ta en omväg. Förmodligen väljer vi fel väg och åker runt halva Sörmland innan vi är på rätt spår igen. Bara bra, då fick dom andra en chans att komma ikapp...
Vid Skottvångsgruva, med anor från 1700-talet, samlas så fältet ihop och vi intager medhavd lunch i gröngräset (Bild 9) och bjuds på ytterligare frågor. Efter att ha insupit atmosfären vid gruvan och en extra läsk i värmen ger vi oss av på andra etappen (bild 10). Efter fler frågor i om möjligt ännu vackrare miljöer (Bild 11) anländer vi så till slutmålet, vid Farstanäs Camping (Bild 12-13).
Där vidtig ett klurigt manöverprov som säkerligen ingen kunnat komma på tanken att träna på. En kniv i ett snöre från främre kofångaren skulle placeras mitt över en markering på en bräda (Bild 14). Undertecknad lyckades placera kniven 8 cm från X:et (Bild 15) vilket var länge var bäst innan träffens enda E60 (Bild 17) lyckades 5 mm bättre! En andraplats i disciplinen är dock inte fy skam, det är nog första gången det lönar sig att ha ett trångt garage att ha tränat i.
Många fina bilar fanns att beskåda under tiden resultaten räknades samman (bild 18). M3 GT (Bild 19) ser man inte var dag och Alpina B7 Turbo (Bild 20-21) samt B10 touring (Bild 22) är ju ungefär så bra som det blir.
Sedan var det dags för Bill och Gunnar att förrätta prisutdelning (Bild 23). Jag kände mig lite som svenska hockeylandslaget som också snubblade på mållinjen. Fast till skillnad från dom fick jag hämta två andrapriser. Dels nyss nämnda manöverprov men även totalpriset (Bild 24), som naturligtvis även Mattias skall ha all ära av. Trea i fjol och tvåa i år, klart vi kommer tillbaka nästa år! Men att snuva Pontus Lövrup på det fina vandringspriset (Bild 25) blir mycket svårt, det är ingen slump att hans 1602 Cab-ekipage vann för fjärde året i rad.
Prisbordet var välfyllt, bland annat kan nämnas att Göran Benjamin mottog ett förtjänstpris för Stockholmssektionens arbete (Bild 26) och min favorit B7 turbon renderade sin nuvarande ägare sitt första (?) pris (Bild 27).
En mycket lyckad träff i toppenväder, och stort tack till arrangörerna för deras eminenta val av vägar och allt arbete dom lagt ned på den här träffen. Vi syns igen nästa år!
Text Jan Söderman
Foto Mattias Karlström, Jan Söderman