Provkörning av E60 BMW 530iA
Bild 1 |
Bild 2 |
Bild 3 |
Bild 4 |
Bild 5 |
Bild 6 |
Bild 7 |
Bild 8 |
Bild 9 |
Bild 10 |
Bild 11 |
Bild 12 |
Bild 13 |
Bild 14 |
Bild 15 |
Bild 16 |
Bild 17 |
Bild 18 |
Bild 19 |
Bild 20 |
Bild 21 |
Bild 22 |
Denna dag har jag min M Coupé inne på service hos Rudvi i Karlskrona och vad kan då passa bättre än att bekanta sig närmare med den nya 5-serien? Dagen innan slår jag därför en signal till Peter Rudvi och hör efter ifall det finns en E60 som jag kan låna. Det gjorde det! Bilen jag lånade under ca 5 timmar är en sterlinggrå 530iA sedan med beige inredning.
Den är bestyckad med följande utrustning, fritt översatt från tyska:
205 Automatisk växellåda
217 Aktiv styrning
226 Sportchassi
302 Larm
354 Grön överkant av vindruta
403 Elektriskt glastak
415 Rollo bak
416 Rollo på sidorna
423 Velourmattor
435 Edelholz trälister
442 Mugghållare
456 Elektriska komfortstolar
465 Genomlastningssystem
494 Stolsvärme
502 Strålkastarspolare
508 PDC (både fram och bak)
522 Xenonljus
534 Klimatanläggning
536 Parkeringsvärmare
540 Farthållare
563 Ljuspaketet
591 Stjärneker 124 18" lättmetallfälgar
606 Navigationssystem business
672 6x CD-växlare
676 Hifi högtalarsystem
När jag kliver in i bilen så börjar jag laborera med inställningen av komfortstolen. Knapparna sitter där de brukar, det vill säga på yttersidan av stolen. Det har ju fungerat väl på tidigare modeller, men nu när det tillkommit X antal knappar så är det inte fullt så simpelt. Man måste ha dörren öppen för att se vilka knappar som finns. Mercedes lösning att ha knapparna i dörrsidan hade varit smidigare.
Efter hand så lär man sig var respektive knapp sitter och då är det nog inte längre några problem. När jag ställt in stolen, ratten och speglarna efter min kroppsform så konstaterar jag att sitter absolut perfekt och fem timmar senare satt jag precis lika bra, om än med lite svettig rygg.
Redan när jag svänger ut från Rudvi så känns det som om jag redan avverkat 1000 mil i den här bilen. Allt känns perfekt och känslan av kontroll är påtaglig. För det kan man förmodligen tacka Dynamic Drive och den aktiva styrningen, vilket denna bil är utrustad med. I stadstrafiken underlättar det mycket när man bara behöver vicka på ratten vid rondellkörning. För att inte tala om fickparkeringar.
Vid högre hastigheter blir den aktiva styrningen betydligt trögare som sig bör och mittenläget känns något diffust. Den är då av naturliga anledningar inte lika känslig och direkt som den M Coupé jag normalt sett kör. Istället är den mer avstämd för komfort och komfortmässigt är bilen hur bra som helst, trots att de stora 18" fälgarna är skodda med feta 275-35 bak och 245-40 fram och trots att bilen är utrustad med sportchassit. Man kan tycka att det borde vara omöjligt att uppnå sådan komfort med de ingredienserna, men även där kan jag tänka mig att Dynamic Drive har ett finger med i spelet.
Om kullerstenar med fartgupp är som en tuff boxningsmatch med min M Coupé med extra styvt Schnitzer-chassi så är samma underlag med E60 som en skön tryckare tillsammans med en vacker kvinna. Bilen sväljer alla ojämnheter men känns samtidigt väldigt styv och responsen är bra. En svår kombination som BMW lyckats bra med. Så om någon påstår att BMW har övergett körglädjen i och med E60 så hävdar jag motsatsen.
Jag tar E22:an mot nordost och ställer in siktet på Kristianopel, en anrik vacker fiskeby. Där är bra läge att ta några bilder av bilen. Med mig har jag en pappersmugg med kaffe från McDonalds som ska avnjutas i bilen med utsikt över havet. Till höger finns ett gammalt par i en rostig VW Jetta och äter glass och till vänster ett lika gammalt par som precis som mig lapar kaffe med vårsolen skinande genom rutorna på deras Toyota Corolla.
Därefter ger jag mig ut på några bra småvägar som jag lärde känna under den förra Karlskrona-träffen. De har sina små skavanker som tjälskott, små potthål och dylikt. Dessa hade jag ännu inte känt till om det inte varit för att jag rattat både M Coupé och M Roadster där tidigare. E60:n är trots sin storlek lätt att kontrollera och signalerar klart och tydligt när man börjar närma sig gränsen i skarpa kurvor med väl tilltagen hastighet.
Bilen känns mindre och smidigare än den gamla E39:an, även om vikten gör sig påmind i snäva kurvor. Dock är E60 större på alla håll jämfört med E39. Det märks inte minst på utrymmet i baksätet där jag upplever en stor förbättring.
Ljudmässigt gör den inte mycket väsen av sig i kupén. Det susar lite behagligt från de breda bakdäcken, men det är inget som stör mig. Jämfört med min M Coupé så känns E60:n naturligtvis hermetiskt tillsluten, men även om jag jämför med min gamla E39 528 så är skillnaden ganska stor.
För att fortsätta jämförelsen med E39:an så känns E60 som en helt ny bil och det är vågat av BMW att göra så stora förändring på succéföregångaren. Även invändigt är E60 en helt ny bil, med en helt ny design. Medans E39:ans inredning kändes mer stilren och konservativ redan från början, så är E60 mer modern och vågad.
Den 3-liters sexa som finnns under huven är en "gammal" prisbelönt bekanting och passar perfekt i denna bil. Pigg på höga varv och samtidigt fullt tillräckligt med vridmoment som gör att den även trivs bra på låga varv. Den gör inget för att förstöra vare sig sportig eller "komfortig" körstil. Jag har liten erfarenhet av automatlådor, men jämfört med den som jag provat i en VW Passat -99 så växlar den blixtsnabbt och tycks vara medveten om att den inte bör växla ner mitt i en kurva, utan låter hålla på sig till kursen är rakare.
Inte heller slirar den på växlarna så mycket som jag trodde att alla automatlådor gjorde. Inte heller spar den på krutet när man gör en kickdown, utan då är det varvstopp som gäller på varje växel. Vid högre varv så hörs motorljudet in i kupén på ett behagligt sätt och det är nog så de flesta E60-köpare vill ha det. Om jag skulle köpa en E60 idag så faller valet av växellåda förmodligen på automat, undantaget M5 förstås då jag hellre skulle peta själv eller med den SMG-låda som det ryktas att den kommer med.
När det gäller Bangles omtvistade design så är jag själv positiv till de nya skapelserna. Men som man säger: Smaken är som baken. Det är intressant att diskutera tycke och smak, men man kan aldrig räkna med att komma överens.
Ibland när jag beskådar min M Coupé så finner jag den så vacker att känslan nästan blir religiös och samma känsla infann sig med min före detta M Roadster. Så känns det inte riktigt med E60 och det kan man ju inte kräva heller. Men vacker är den definitivt. Speciellt med de 18" fälgar som just detta exemplar är utrustat med. Hjulhusen är stora jämfört med andra sedaner och inte ens 20" hade sett speciellt vulgärt ut ens för den konservative.
Jag har lärt mig att man ska ge en nyanserad bild av det objekt som recenseras, men med E60 har jag, som ni läsare kanske märker, svårt att lyfta fram några egentliga nackdelar. Men visst, reglagen till fönsterhissarna sitter lite tokigt till, och visst hade den i fullutrustat utförande gärna fått kosta som en Fiat Panda.
Sammanfattningsvis tycker jag att efterföljaren till den lyckade E39 är klockren. Jag förstår inte hur Mercedes, Volvo, Audi, Jaguar, Lexus och övriga konkurrenter ska bära sig åt för att bräcka den framöver.
Jag kommer nog att äga en E60 i framtiden. Förhoppningsvis en M5 eller 545 eller varför inte just en 530?
Slutligen vill jag rikta ett stort tack till Rudvi Huset och Peter Rudvi i synnerhet för lånet av bilen som gav mig en mycket trevlig dag!
Text och foto:
Andreas Ohlén2004-04-22