Det var onekligen en behaglig syn som mötte mig när jag klev ut från hotellet på morgonen; otaliga mörkgrå och vinröda Z4:or snyggt uppradade utmed hela hotellparkeringen. Jag räknade dem inte men de var MÅNGA!. Inte så svårt att ana sig till vilken bilmodell det var vi skulle ut och provköra..! Eftersom jag hade ett tv-reportage att göra handlade det inte bara om att sticka iväg på en skön biltur och sedan tycka si eller så om åket. Istället gick den första halvtimmen åt till att få ihop det tyska fotografteam som skulle hjälpa mig att filma och den påföljande timmen ägnade jag mig åt att tätt följa teamets X5:a på väg mot ett bra inspelningsområde. Detta skulle ha tagit 25 minuter men tydligen så tyckte de glada tyskarna att vi skulle åka förbi samma gatuarbetare fyra gånger och snitsla oss runt diverse trånga gränder innan vi hamnade på rätt väg.

Nåväl, nu till väsentligheterna: Bilen. Z4:an.
Mitt mörkgråa exemplar tillhörde den starka varianten på 3,0 liter och 231hk (alternativet är en 2,5 liters på 192hk), och var pigg som få. Jag hade kört en M3:a strax innan och var lite orolig att det skulle förta effekten av denna provkörning, men inte!

Jag sjönk ner bakom ratten och lät blicken vandra runt interiören. En del saker kände jag igen men mycket var nytt. De runda reglagen för värmen och air-conditionen till exempel. Som BMW-förare var detta en ovanlig syn då jag är van vid tryckknappar. Växelspaken var också annorlunda, kantigare med aluminiumdekor. Aluminiumet återkom på ett flertal ställen och i 3,0 liters varianten är läderklädsel standard. För de som gillar kromarmbåge så fungerar det också. Alternativet är att låta armen vila strax nedanför, på en mycket bekväm förlängning av handtaget. Tyvärr tyckte jag att jag satt lite lågt, trots stolsjusteringar, och det var svårt att se bakåt ordentligt.

Det är tråkigt nog ofrånkomligt att jämföra Z4 med Z3, även om BMW poängterar att detta är en HELT NY bil och ingen uppföljare. Z4:an känns mer gedigen än Z3:an, chassit är stadigare och bilen upplevs som ganska mycket större. Man har på Z4:an även tagit vara på detaljer från andra, äldre bilmodeller. Baklyktorna är arv från BMW 2002 och de stora logotyperna (tillika blinkers) på sidorna stammar från BMW 507. Äldre detaljer finns även på Z3:an (gälarna, från 507:an bl.a).

Jag tycker faktiskt att Z4 är en riktigt snygg och stilren bil om man bortser från den raka linjen i fronten, den tycker jag är sådär. Det känns lite som att toppen på lyktorna är avhuggna. Alldeles för stelt för den annars så böljande karossen. BMW hävdar att det är bättre komfort vid nercabbat, att det drar mindre inne i bilen. Nja, jag vet inte det jag. Kanske det gäller extremt korthåriga personer. Jag, med långt, vid tillfället icke uppsatt hår, hävdar motsatsen!

Motorn mullrade påtagligt och svarade direkt vid minsta gaspådrag. Även när jag släppte gasen spred sig ett dovt gurglande från motorn, något som kändes lite skönt gammaldags. Precis som på BMW M3 så är Z4:an utrustad med en sportknapp, en detalj som ger en distinkt förbättring av körupplevelsen. (Inte bensinräkningen dock, men det är en helt annan historia.) Det var svårt att ha sportfunktionen urkopplad när man väl testat att ha den intryckt, bilen väste och gav en galet härlig känsla av råhet, något som inte riktigt infann sig med de "vanliga" förutsättningarna. På de slingrande (och högst ojämna) portugisiska bergsvägarna var det härligt att växla ned och låta ljudet eka mellan bilen och bergsväggen.

På de här vägarna var det skönt att veta att styrningen hängde med; Z4 är den första BMW som utrustats med EPS, Electric Power Steering, istället för den traditionella hydrauliska. Tack vare detta så blir styrningen mer finjusterad och följsam. Jag måste erkänna att jag inte kända av detta så där väldigt markant, men jag hade i alla fall inga problem att få bilen dit jag ville. Inte nog med detta, det fanns fler bokstavskombinationer att ta del av, riktigt bra sådana dessutom! DDC, DSC och DTC till exempel. DDC står för Dynamic Driving Control och gör bilen än mer på hugget, till och med mer än när man har sportknappen nedtryckt. Styrningen påverkas också och svarar snabbare. DSC (Dynamic Stability Control) är standard på Z4:an och tillsammans med den nya funktionen Dynamic Traction Control ger det föraren möjligheten att pressa bilen till det yttersta utan att den tappar greppet och far omkring som en vante. Jag skulle naturligtvis kunna skriva en hel del om dessa fenomen men väljer att låta bli, tekniska detaljer kan man läsa sig till på därtill avsett håll.

Det var inte utan att jag kände ett litet sting av saknad när jag parkerade och lämnade Z4:an senare på eftermiddagen. Dock gick det snart över när jag kom att tänka på vad som väntade mig därhemma: En stålgrå M3:a. Min alldeles egna!

Z4:an kördes av Josephine Rosengren, Motorjournalen

2002-11-06