Nu är den här, efterföljaren till BMW Z3. En bil som iallafall på pappret är tekniskt bättre än sin föregångare. Men hur är det egentligen med känslan? Är också den bättre i nya Z4 än i gamla Z3. För att ge er svaret på den frågan lånade jag en Z4 3.0i av BMW och tog den på en rejäl provtur genom södra delarna av vårt avlånga land, genom vått, torrt, varmt och kallt. Här kommer resultatet av provkörningen.

Att göra en uppföljare till en sådan lyckad bil som BMW Z3 är naturligtvis svårt. Rent tekniskt fanns det en rad punkter som kunde förbättras. Men frågan är hur många köpare som väljer bil i den här kategorin enbart på teknisk brillians. Nej, design, känsla och status är minst lika viktigt. Sammantaget kan man alltså säga att Z4 skulle behöva göras bättre än Z3 både tekniskt- och designmässigt. En inte helt lätt uppgift.

Allmänt
Det märks när man kliver in i Z4 att det är en mer påkostad bil. Materialvalen är lyxiga och bilen känns verkligen genomarbetad. Designen är mycket lyckad såväl exteriört som interiört. Jämfört med föregångaren Z3 verkar ambitionsnivån ha höjts några snäpp. Till skillnad från Z3 så har Z4 en mycket mer egen interiördesign. Återanvändandet av knappar och reglage från andra modeller är inte lika påfallande och hela bilen känns verkligen rakt igenom ny.

Exteriör
Det är få som lämnas oberörda av Z4:ans design. Liksom BMW's 7-serie och kommande 5-serie har Z4 ett ganska offensivt formspråk. Men det som kan upplevas som för mycket på en 7-serie är helrätt på Z4:an. Det är inte vanligt att vi svenskar kommenterar något spontant, men när jag rattade Z4:an fick jag vid flera tillfällen uppskattande tillrop: "Snygg bil!", "Häftig kärra!" och "Är det en Alfa?". Nåja, de flesta visste iallafall att det var en BMW. Det står alltså utom allt tvivel att Z4:an är en förstklassig "eye-catcher". Detta är väl ändå ett av de främsta skälen till att ha en sådan här bil: att man ska synas.

För att designen skall komma till sin rätt bör den upplevas "live". Bilens designelement är svåra att tillgodogöra sig fullt ut på bild. Faktum är att bilen är så full av små kluriga designelement att man hela tiden upptäcker något nytt. Längs hela bilen löper ganska skarpa plåtveck. Sidoblinkersen ligger snyggt dold bakom ett BMW-emblem. En liten ankstjärt är integrerad i baklucka och utgör en elegant spoiler samtidigt som det blir en hjälp vid fickparkering. Akterpartiet är avhugget och brett, precis som det skall vara på en sportbil. De runda lätt retroinspirerade baklyktorna avslutar snyggt Z4:ans häftiga linjer. Jag är dock lite tveksam till det plåtveck som går tvärs genom sidoblinkersen. Plåtslagarna kommer klia sig i huvudet när de skall knacka ut parkeringsbulor.

En retro-design-gimmick som är populär just nu har Z4:an sluppit, nämligen centralt placerade avgasrör bak. Istället är det dubbla utblås på vänster sida som gäller, snyggt och stilrent. En eventuellt kommande M-version lär väl bjuda på två utblås till på höger sida.

En teknisk miss, snarare än designmässig sådan, är att torkarbladen är av den gamla vanliga typen. På en bil av den här kalibern borde det sitta slimmade Bosch-torkarblad, de där som är helt i gummi. Men det kanske kommer längre fram.

Interiör
Men det är inte bara utsidan som bjuder på spännande design. Även insidan är ordentligt genomdesignad. Ingen pryl verkar ha lämnats åt slumpen när interiören skisserats. Och det är inte bara snyggt att titta på, det fungerar också. Ta bara en smart lösning som att det sitter lite vadderad klädsel runt handbromsspakens bakre del. Detta fungerar utmärkt som armstöd. Eller titta på de smart placerade dryckshållarna. Inte bara på praktiskt avstånd från passagerarna, utan även nära ventilationsutblås så att drycken kan hållas kall lite längre - smart! Eller de vadderade inläggen på kardantunneln som ger ett bekvämt stöd för benen vid långkörning. Snyggt, nytänkande och smart.

Det finns dock ett par saker som inte är lyckade. Placeringen av reglage till elfönsterhissar och eljustering av backspeglarna är dålig. De sitter framför dörrhandtaget där det är svårt att nå dem om man är lång. Nackstöden är helt i skinn. De borde, liksom stolarna, vara klädda med tyg baktill. Skinnet gnider nämligen mot plasten störtbågarna om man justerar tillbaka stolen maximalt, och det känns lite synd i en annars så tyst och knarrfri kupé.

Provbilen var utrustad med läderklädsel. Utrustning som är klokt i den här typen av bil. Om man skulle överraskas av en regnskur, eller glömma fälla upp sufletten, så är det bara att torka av stolarna med en trasa. Läderklädsel är standard i Z4 3.0i medan det är extrautrustning i Z4 2.5i. Stolarna i provbilen var dessutom eljusterbara med minne, en funktion som inte kan överskattas. I synnerhet om man är olika långa i en familj så är det praktiskt att kunna välja sin egen knapp innan man kliver in i bilen. Kliver in förresten, man kliver snarare ned i Z4:an. Sufletten stjäl dessutom en del utrymme precis vid dörren vilket gör instegen lite jobbigt för långa förare. Man får liksom vika sig in. Väl inne i bilen kan man dock veckla ut sig igen. Det är faktiskt överraskande bra utrymme för huvudet i Z4. Justeringsmånen på stolarna är goda och ratten är ställbar i både längs och höjdled. Sammantaget gör detta att man sitter mycket bra även om man är lång. Enda invändningen är möjligen att stödet för låren är lite dåligt. Sittdynan är ganska kort och vid längre körning kan man få lite ont i svanken.

När ljudet av den trevliga sexan inte räcker till kan man slå på CD-radion och fylla den lilla kupén med välljud. Provbilen var extrautrustad med lite häftigare ljudpaket med subwoofers och grövre förstärkare. Ett klockrent tillval måste jag säga, det var inga problem att spela högt och välljudande. För vanlig pop-musik fungerar anläggningen utmärkt, när man spelade klassiskt märktes vägljudet lite. En trevlig egenskap hos CD-spelaren och radion var att ljudet dämpades när man bytte låt, eller station. Det kändes lika skönt som självklart.

Instrumenten är tufft designade där varvräknare och hastighetsmätare sitter i var sin glugg, snyggt innefattade i stålgrå plast. Jag saknade dock momentanförbrukningsmätaren. Många i motorpressen brukar klaga på denna detalj, men jag gillar den och tycker att den har en viktig funktion. Problemet är väl att en momentanförbrukningsmätare inte skulle få plats med den layout övriga instrument har.

Inne i bilen finns det ganska dåligt med avläggningsytor. Fack i båda dörrarna, handskfack och ett litet fack i bakre konsolen. Locket till detta fack innehåller bland annat en hållare för mobiltelefon. Problemet är bara att det är svårt att komma åt detta fack utan att få sendrag i armen. Om man inte har största ljudpaketet får man istället ett extra förvaringsfack.

Bagageutrymmet är ganska stort, cirka 240 liter, och det går utan vidare i ett par mindre mjuka väskor och en golfbag. Bagageluckan öppnas elektriskt med knapp i kupén eller knapp på fjärrkontrollen. Det finns ingen knapp på själva luckan, vilket känns dumt. Ett "biltestarhandtag" för att stänga luckan finns också, men gasdämparna är så starka att man måste rycka till ordentligt i handtaget för att luckan skall gå igen utan en hjälpande klapp. Av någon anledning har BMW sparat in på de formpressade verktyghållarna som Z3 hade. Iställer är det en liten billig påse som man knyter ihop sina verktyg i. Till BMW's försvar bör väl sägas att det bara finns tre verktyg i Z4 3.0i.

Komfort
Z4 har en ganska hårt satt fjädring. Eftersom man nästan sitter på bakaxeln så fortplantades gupp och ojämnheter snabbt upp i ryggen. Men så länge vägen är slät och fin är Z4:an en trevlig bekantskap. Stolarna och ratten är som tidigare nämnts justerbara i alla nödvändiga leder, vilket ger de flesta förare en god körställning. Man sitter ganska lågt, även om den go-kart-känsla som Z3an ger, inte riktigt infinner sig. I låg fart hjälper den elektriskt assisterade styrservon till och gör fickparkering enkel. Iallafall så länge man har tillvalet Parkeringsdistanskontroll (PDC) för 3.900 kr. Sikten bakåt är nämligen dålig. Dels på grund av den ganska nätta rutan, dels på grund av de ganska stora störtbågarna. Med fälld sufflett är det inga problem, men man kan ju inte alltid fälla suffletten när man skall parkera.

Suffletten är till större del väl isolerad. Bara runt den lilla bakrutan är det inte dubbla tyglager. Och det verkar också som om det är härifrån som merparten av det vägljud och vindbrus som tränger in i kupén kommer. I Z4 3.0i är suffletten elektriskt manövrerad. Och fort går det, på mindre än 10 sekunder är suffletten snyggt hopvikt i sitt fack. Sufflettens främre del fungerar som ett sufflettskydd, återigen smart. Tack vare prestandan hos suffletten går den att fälla upp eller ned vid ett trafikljus. Enda missen är sufflettens motor som kvider illa högt när suffletten låser i dess respektive ändlägen. Om man kör större delen av tiden med suffletten uppfälld går det att lägga lättare prylar på den tyghylla som finns. Här bör dock inga tunga, vassa eller skrymmande saker placeras. Men det kan vara skönt att slänga bak en kofta eller tröja en kall sommarkväll. Rutan i suffletten är i glas, vilket är bättre än plast. Det blir inte blekt och suddigt och det finns en defrosterfunktion.

Med suffletten fälld är komforthastigheten runt 50 km/h. Om man slantar upp ytterligare 2.300 kr får man ett vindskydd som kan snäppas fast mellan störtbågarna och ger märkbart mindre vindvirvlar. Då kan man köra fortare, med bibehållen komfort. För att det skall vara riktigt skönt att åka nedcabbat några längre sträckor bör det nog vara över 20 grader.

Ljudnivån i Z4 är överraskande låg. På detta området är Z4 betydligt bättre än Z3. Det vägljud och vindbrus som hörs verkar härstamma från den bakre delen av suffletten som endast har ett tyglager. I övrigt går bilen mycket tyst för sin typ och den kommer sannolikt att gå väldigt bra med hardtop. När suffletten är fälld går Z4:an fortfarande tyst och det är mest vindbrus och virvlar som ökar med ökande hastighet.

Det finns inga reglage i ratten, utan istället sköts farthållaren med en spak på rattstången. En mycket bra lösning, men spaken borde sitta på höger sida, istället för vänster. Nu är det lätt att ta fel och knappa på färddatorn istället för farthållaren. Radion får man sköta via de vanliga reglagen, men det är inga problem. I och med detta blir ratten "ren" och det känns sportigare.

Köregenskaper
Z4:an är en mycket lyckad konstruktion. Den är vridstyv och styrningen är direkt och distinkt. Den elektriskt assisterade servon fungerar utmärkt. Men även när man pressar bilen lite mer känns det som man har fin känsla och har kontroll över hela bilen. På kurvig väg är bilen en ren njutning att framföra. Att ta kurvor i hög fart och sedan gasa till i utgångarna är väldigt underhållande. Trevligast är det att köra med suffletten nedfälld. Då kommer det fräna motorljudet till sin rätt och fartkänslan blir den rätta. Faktum är att Z4:ans prestanda med 3.0-literssexan är så bra att det känns lite svårt att motivera mer kräm. Men det kommer sannolikt snart, var så säker! Som tillval finns sportchassi, men det som kommer som standard är mycket bra. Balansen känns fin och en stor skillnad mot andra äldre roadsters är den suveräna vridstyvheten. Här hörs inga karossknak eller inredningsknirr.

På både torr och våt vägbana uppför sig Z4 exemplariskt. Det krävs ganska hård provokation för att bakvagnen skall kasta ut, och då hjälper det effektiva antisladdsystemet till att lugna ned färden. Systemet går naturligtvis att koppla ur, men för de flesta förare går nog färden fortare med systemet aktiverat. De trygga vägegenskaperna borgar även för vettiga vinteregenskaper. De flesta Z4 kommer förmodligen att rulla som sommarbilar, men en och annan kommer nog även att användas på vinterhalvåret. Och i detta hänseende kommer Z4 nog att fungera betydligt bättre än Z3 med sina lite giftiga vinteregenskaper.

Transmission
I Z4 3.0i är sexväxlad manuell växellåda standard i den mindre 2.5-litersvarianten är den en femväxlad låda. Vår testbil var alltså utrustad med den sexväxlade lådan och den fungerade utmärkt. På traditionellt BMW-vis var den distinkt och lite lagom trög. Möjligen är det lite lång mellan växellägena i sidled. Men på det stora hela fungerar den utmärkt och utväxlingen är bra avstämd. I och med 3-literssexans goda vridmomentkurva kan lådan göras lite mindre högvarvig i motorvägsfart. En 6-växlad sekventiell manuell växellåda (SMG) finns som tillval liksom en 5-stegs automatisk växellåda.

Motor
3-literssexan i Z4 3.0i måste vara en av BMW's absolut bästa motorer någonsin. I Z4 har motorn också fått en synnerligen välavstämt sportavgassystem som bluddrar fint på tomgång och ryter på gammalt klassiskt BMW-manér när man leker med gaspedalen. För att ge motorn ännu bättre respons finns en Sport-knapp som man kan trycka ned. Då får man ett snabbare och bättre svar från gaspedalen. Det rycker påtagligt i smilbanden när man varvar ur sexan och gurglandet från avgassystemet är starkt beroendeframkallande. Det är så här en sexa skall låta! Inte nog med att sexan går bra och är stark - den är snål också. Jag vågar nog påstå att det är en av de bästa motorer som tillverkats i den här storleksklassen om man ser till de fina allround egenskaper den har. Under testperioden låg förbrukningen på runt 0.8 liter/mil på landsväg och blandat på dryga litern. Det är fina siffror det! Det finns kanske de som tycker att bränsleförbrukningen inte spelar så stor roll på en bil av den här typen, men det tycker jag det gör. Bilen blir mycket mer användbar om förbrukningen är blygsam. Man kan använda bilen för längre dagsturer, ja till och med en semester ned till kontinenten skulle fungera fint utan allt för många stopp för att tanka.

Styrning
Den elektriskt assisterade styrservon fungerar mycket bra. Det finns de som menar att denna styrning blir sämre, framför allt mindre direkt, än traditionell servo. Men jag tycker inte det. När man kör i stan är det ypperligt med den lite lättare styrningen. När man sedan tar ut bilen på en krokig väg utanför stan knappar man med fördel in sportläget som inte bara ändrar gasresponsen utan även styrningen. Den blir lite trögare och lite mer distinkt.

Tack vare att Z4 är utrustad med elektriskt assisterad servo mappas även denna styrning om när man trycker ned Sport-knappen. En och annan protesterar mot elservo, men jag kan bara kostatera att det fungerar mycket bra i vardaglig körning.

Ekonomi
Priset har även det tagit ett rejälv kliv uppåt och nu tarvar instegsmodellen en ganska fet plånbok. Med ett från-pris på 355.000 riksdaler finner vi Z4 2.5i, med den bekanta sexan på 192 hk och 245 Nm. Vår provbil var Z4 3.0i som kostar från 409.000 kr. Den har den suveräna 3.0 liters sexan levererar 231 hk och mustiga 300 Nm. Som vanligt går det att välja till en hel del extra utrustning och det är inte några problem att spräcka halvmiljonsvallen innan man har bockat för alla de optioner som känns nödvändiga. Klart är nog ändå att Z4 kommer att bli en succé, en känsla som förstärktes av min provkörning. Väntetiderna kommer förmodligen att bli långa vilket i sin tur leder till ett bra andrahandsvärde. På så sätt kan det faktiskt bli riktigt billigt att äga en Z4, åtminstone de första åren. Sammantaget gör det att ägandekostnaderna förmodligen blir ganska rimliga med en låg bränsleförbrukning. fri service de första tre åren och ett inte allt för stort värdetapp.

Konkurrenterna
När BMW Z3 kom konkurrerade den främst med Mazda MX-5 "Miata" och MG F (senare TF). Men när Porsche presenterade sin Boxster behövdes det något att konkurrera med även här. Lösningen blev en rad olika motoralternativ. Det är faktiskt ganska ovanligt av europeiska och japanska biltillverkare att erbjuda så många olika motoralternativ i en så "udda" bil som en roadster. Inte mindre än fyra olika motorer har erbjudits samtidigt till BMW Z3 i Sverige. Från en liten fyrcylindrig motor på drygt 115 hk till en 3.2 liters sexa på hela 325 hk.

Men det är inte så enkelt att bara sätta i en häftig motor för att kunna konkurrera med Porsche. Och det är ur detta behov som den nya modellen har tillkommit. Med Z4 har BMW en direkt och värdig konkurrent till Porsches Boxster. Med en bil som är rejält vridstyv. har fina motoralternativ och ligger "rätt" i pris kommer det sannolikt att bli en svår nöt för Porsche att knäcka.

Sammanfattning
Det är inte en enskild egenskap som gör BMW Z4 till en vinnare. Det är en rad fina egenskaper som sammanvägt gör det till en av de bästa bilarna, ja kanske till och med den bästa bilen, i sin klass. Egenskaper som goda innerutrymmen, förhållandevis tyst gång, blygsamma förbrukning och relativt stort bagageutrymme gör bilen idealisk för en tur ut på landet eller en europasemster för två. Om man sedan lägger till ett förmodat gott andrahandsvärde, rimliga driftkostnader och BMW's goda driftsäkerhet, så är matchen avgjord.

Så om du är ute efter en bil som väcker uppmärksamhet, erbjuder bra prestanda och mycket körglädje, samtidigt som den går att använda till vardags, ja då är valet självklart - köp en BMW Z4!


Text: Mattias Karlström
Bilder: Jan Söderman