Detta är min första nybilsprovkörning så håll till godo och ha överseende med min förmåga att uttrycka mig i ord... Jag har haft en underbar provkörningshelg och hoppas kunna förmedla en del av den känslan som denna fantastiska BMW X5 4,6is gav mig.

Fredag förmiddag 10.30 befinner jag mig på BMW Sveriges huvudkontor och möter där deras pressansvarige Leif Hansen. En mycket ödmjuk och erfaren herre i kretsar av motorjournalister.

Leif och jag står 15 meter ifrån varandra i en kvart utan att känna till den andre. Jag tittar på bilar i Solnas utställning och han pratar med en bekant.

Efter att ha lämnat över vår nya vackra BWMPower-mugg går vi till avdelning för utlämning. Muggen visade sig vara en förträfflig idé då hans AMS-mugg hade fått vingar. Jag signerar dokumenten och Leif får mitt körkort för kontroll. Väl ute i deras garage flyter min blick över raderna av bilar utan att upptäcka den röda X5:an som jag skall provköra över helgen.

Leif och jag tar en lång promenad genom garaget och tankar som bilen är borta börjar dyka upp i mitt huvud. Till slut när vi gått runt hela garaget dyker den upp i horisonten, ståendes inne i ett hörn. Jag känner hur pulsen stiger, Imola röd med eleganta 20-tumshjul och en utstrålning av pondus är den emotionella upplevelsen vid första anblicken.

Leif öppnar bilen med fjärrkontrollen och börjar förklara bilens funktioner mer ingående. Jag känner vid första anblick igen mig då min 540iA touring är liknande uppbyggd vad gäller instrument och reglage. Noterar de kromade ringarna som inramar de enskilda instrumenten á BMW M. Efter en minut så sitter jag själv bakom ratten och börjar justera förarstol och ratt i rätt läge med elreglagen.

Bilen i sig kostar 734.000 kronor och är utrustad med följande fabriksmonterade tillbehör: Klimatkomfortvindruta 3.800:-, Taklucka av glas, elektrisk 11.800:-, Automatiskt avbländbara inner- och ytterbackspeglar inklusive infällningsfunktion 2.800:-, Stolsvärme bak 3.800:-, PDC fram och bak 7.300:-, Navigationssystem med färddator 21.500:-, TV-funktion för navigationssystem 8.100:-, CD-växlare 5.500:-, HiFi system DSP Professional 12.800:-.

Blicken faller över instrumentbrädan och jag noterar, förutom mängden knappar och reglage, den nya widescreen-monitorn.

Så här pass stor bil ser väldigt mycket ut, men kan den motsvara utseendet är frågan? Nu till det stora ögonblicket. Nyckeln i tändningslåset och passerar läge 2 för att få startmotorn att börja arbeta.

Ljudet som går rakt in i min ryggmärg är svårt att beskriva. Jag finner mig själv sittandes med ett fånigt leende från öra till öra. Motorn går lugnt men något oroligt på tomgång. Sist jag fick en liknande känsla var när jag startade min gamla M5 E34 3.8 touring. Ett dovt läte, en lätt orolig gång som redan vid tomgång skvallrar om dess kapacitet. Högkompression som får ens fåfänga vad det gäller bilar att bekräftas.

Lägger i backen och låter PDC:n hjälpa mig ut ifrån parkeringsplatsen. Ljudet som sprids i garaget är riktigt mäktigt. Det sätter fart på mitt huvud. PDC:n är verkligen behjälplig i så här pass trånga utrymmen.

Väl ute ur garaget slår det mig hur stor den är jämfört med min 540-touring. Tar mig ut ifrån Gårdsvägen och kör mot min arbetsplats...

15 km färd för att känna på bilens möjligheter var en synnerligen trevlig upplevelse. Det blev ju då inte så mycket mer jobbat denna eftermiddag. Planering av provkörningshelgen och upplägg för bra fotograferingsplatser var det enda mitt huvud kunde koncentrera sig på.

Tidig eftermiddag, lite lätt mulet ute och bra förutsättningar att ta bilder i. Kör iväg från kontoret nedåt Lövsta för att ta lite bra bilder i naturen. Det skall ju vara en terrängbil så det passar utmärkt. Sen med 347 hk under huven och en känsloförmedling som bara ber om att bli smiskad genom kurvor och rondeller det är ju en annan sak.

Väl nere vid Lövsta tar jag en hel del bilder som gör sig väl. Körning på gångvägar och liknande antar jag att man får göra som motorjournalist. En kort sväng ned mot vattnet och backen ned till Lövstabadet följer. Oops, den här backen var brant värre. Är på väg att ställa mig på bromsen när en tanke på HDC-X kommer upp i tankebanorna. HDC, Hill Descent Control är en funktion som gör att vid branta nedförsfärder sköter bilen sig helt själv och tar sig ned i 8 km/h oavsett underlag. Aktiverar HDC-knappen och vips så bromsar bilen upp sig själv och stabiliserar upp för en mjuk nedfärd. Teknikens under har slagit till...

Några småkillar kommer fram med ögonen uppspända som ugglor och börjar förhöra mig om bilen. Sitter det 18-tummare på, vad kostar den etc etc. Jag försöker tålmodigt svara på deras frågor sakligt samtidigt som det faktiskt blir ett par bra bilder. Killarna kommer att surfa in på AutoPower, enligt vad de berättade för mig i alla fall.

Vidare bort emot Riddersviks gård och lite mer eleganta omgivningar. Allén ned emot Riddersviks herrgård gjorde sig mycket bra i skymning. Sen att bilen behövde tvättas emellan varje fotosession var ett rent nöje. Jag och Janne Söderman tvättade bilen sammanlagt 5 gånger under den helgen vi provkörde, det måste vara rekord.

Försöker få ett par bra bilder med invikta respektive utfällda backspeglar. Det lyckas lika bra som att köra bilen på 7,0 liter/100 km...

Ägnar en kvart åt att gå igenom widescreen-navigationen och jämföra den mot min egen 5-tumsskärm. Smidigare menyer samt en mycket kittlande funktion för den manliga fåfängan, motordriven funktion som viker undan skärmen och blottar kassettinmatningen. Som tillbehör finns även CD- eller MD-spelare bakom luckan.

Åker så småningom till kontoret och packar ihop eftermiddagens arbete. Det blev inte mycket gjort så det får göras ikväll framför TVn. Kommer hem och sätter mig för att jobba ikapp eftermiddagens förluster. SMSar lite med några powerkollegor och det sista man känner för är att skriva tyska offerter. Det känns betydligt mer motiverande att smaka ismaskinens körförmåga. Nåväl...

Ett par SMS senare står jag inne i city utanför Niklas ("BMW V8" på forumet) arbetsplats. Stora ögon och ett fånigt flin när Niklas besiktigar bilen och insuper dess dova ljud. Lite kaffe och kallprat håller oss varma någon halvtimme. Undras vad Niklas kollegor tror om mig? Ena dagen kommer man i 540i touring, nästa dag i en X5 4,6is. Man kan förklara hur mycket som helst men det är inte alltid det går hem...

På hemvägen tas Brommarondellen, som måste vara Sveriges mest vansinniga rondellbygge. 7 stycken påfarter i mer än ett varv och jag sitter på hög höjd utan att bli sjösjuk som man hade blivit i en amerikansk SUV i halva hastigheten.

Ställer ifrån mig bilen på gatan och står och ser på den ett par minuter ackompanjerad av gäspningar. Den utstrålar verkligen manlighet och styrka. Röd är inte en av mina favoritfärger men ju mer man ser på den passar den ihop med dess inre. Pondus och kraft i överflöd är inget understatement.

Klockan ringer tidigt för att vara lördag. Kikar ut genom fönstret, VANDALER!! En fågel som måste ha ätit kokosbollar till middag har passande lämnat sitt träck på motorhuven...

Ställer navigationen på Västerås och far iväg för att hämta Janne. Målet för dagens resa är Gelleråsens Motorstadion. BMW Car Club Norway har banracingdag och vi kikar förbi. Det enda problemet som uppkommer på vägen till Västerås är att min gasfot inte är kalibrerad med gällande svensk hastighetsbegräsning så jag låter farthållaren ta över.

I motorvägsfart noterar jag hur tyst och bekvämt man åker. Trots sportstolar, 20-tumshjul med minimal profilhöjd och sportigt avstämd fjädring känns det som att åka E38. Mycket bekvämt.

Hämtar upp Janne hemma och fortsätter iväg mot Gelleråsen. Lite fartbilder knäpps på vägen och återigen verkar jag vara i behov av en kalibrering.

Det blir en känsla av att färdas ovanpå vägen fastän lika bekvämt som i vanlig E38. Jag förstår varför SUV-konceptet blir mer och mer populärt. Statoil i Karlskoga får besök och 98-oktansbränslet rinner ned i tanken. Navigationen hittar rätt och vi kommer fram utan några större problem.

Janne har känsla för detaljer och den röda integralhjälmen matchar bilen perfekt när vi gör lite olika fotosessioner runt och utanför Gelleråsen.

Väl framme på Gelleråsen hälsar vi på BMW CCN:s ordförande Geir. Hans ombyggda E32 med M5 3.8-motor är ett synnerligen trevligt bygge. Att sedan Geir verkligen kan ratta den runt banan och köra ifrån det mesta gör ju inte saken sämre.

När jag står på parkeringen och dröser av norrmän har passerat bilen och tittat nyfiket så slår det mig att namnet Bohlin är bekant sedan tidigare. Ett par snabba mobilsamtal bekräftar min tanke. Jimmy Bohlin är en gammal arbetskollega och lite tjat senare får vi en förevisning av Bohlin Racings verkstad. Mycket nostalgi och Janne verkar besynnerligt nöjd. Jag är inte så mycket för racing men det är kul att titta lite närmare. Beskrivningen operationssal är det ord som jag närmast kommer att tänka på efter den titten.

Yngve (Hasso på forumet) glider in på parkeringen och ungefär samtidigt så blir den gråa himlen förvandlat till ett strilande regn. Trevligt med överraskningar som sagt...

Vi lånar lite tvättutrustning från verkstaden och tvättar av bilen innan stora fotosessionen tar vid. Janne kör bilen en bit bort och går till verket. Halvannan timme senare finns det megabit av bilder i överflöd. Mina fotogeni är amatörmässigt, övning ger färdighet.

På med hjälmen och ut i kön till banan. Motorn varvas och racekänslan infinner sig. Tar dock tyvärr abrupt slut då vi inte avser att köra bana med bilen. Inte heller skulle BMW Sveriges pressavdelning bli direkt överlyckliga om de fick tillbaka ismaskinen med slicks istället för ZR-däck...

På eftermiddagen avbryter vi besöket och styr mot Västerås med Janne vid ratten. Han ser mäkta förnöjd ut och vem gör inte det. Sista milen till Västerås tar vi av från motorvägen och åker gamla landsvägen. Mycket trevlig tur som sagt.

Johan får även ett besök och kör lite grann. Jag tar mig friheten att inte återge detaljer av de 2 milens körning. Johan vet vad han gör så det kändes tryggt.

När jag släppt av Janne och kör vidare hemåt Stockholm känns det att man varit igång hela dagen. Lycklig men trött intager jag lite mat framåt kvällen och somnar på soffan.

Söndag morgon och det är riktigt bra väder. Solen skiner och fåglarna sjunger in vårvärmen. Sista delen i reportaget blir ju att jämföra mot något annat stort styggt med 5 dörrar. Herr X kommer farande söderifrån och vi möts upp i Vaxholm. Jämförelser och körning av varandras bilar slutar i en provvända. Ut mot Bogesunds slott. Makalöst vilken väghållning ismaskinen har. Enormt vridmoment från låga varv i kombination med ett mycket välbalanserat chassie och direkt styrning gör att känslan från M3 inte är långt borta på de kurviga vägarna. Herr X blir imponerad av bilen, det märks. Jag sitter mest och flinar fånigt i passagerarstolen. Den motsvarar med råge sitt utseende det har bevisats väl denna helg.

0-100 km/h går enligt uppgift på 6,5 sekunder och toppfarten är elektroniskt begränsad till 240 km/h. Bränsleförbrukningen under provperioden låg på 17 liter/100 km.

Att få bil på 2.3 ton att bete sig så välbalanserat och kvickt trots att det är en SUV lär ha tagit sin tid. Den som köper denna bil får hela sitt lystmäte tillfredsställt är slutsatsen jag drar innan vägskylten "Gårdsvägen" i Solna dyker upp i siktet på måndagförmiddagen. En lång trivsam umgängesperiod med detta trevliga fordon tar sitt slut.

Att köra 540iA touring efter detta kan jag säga tar emot, i alla fall ett par dagar..

Vid ratten, Asken.


Text: Asken
Bilder: Asken, Jan Söderman