AutoPower provkör BMW X5 3,0d

Tekniska data
Cylindervolym 2926 cc
Cylindrar/ventiler 6/12
Effekt hk 184/4000 rpm
Vridmoment Nm 410/1750 rpm
Acceleration 0-100 10,5
Toppfart 200
Blandad körning l/100 km 9,7
Fälg/däckdimension 7,5x17, 235/65x17
Pris 426.500:-
Uppgifterna kommer från BMW och gäller för en standardutrustad X5 3,0d automat.
Till modellåret 2000 introducerade BMW äntligen sin mycket efterlängtade SUV-modell. X5 släpptes då med den urstarka 4,4-litersåttan på 286 hk. Nu, två år senare har det tillkommit två nya sexcylindriga modeller. Först ut var bensinmodellen, med 231 hk. Nyligen släpptes dieselvarianten, X5 3,0d, som AutoPower nu har provat!
 
På senare tid har SUV-konceptet (Sports Utility Vehicle) varit mycket diskuterat i massmedia. Finns det verkligen plats för stora, tunga, bränsletörstiga bilar i vår miljömedvetna värld? Speciellt som de enligt kvällspressen krossar allt de krockar med och främst används vid stadskörning? Svaret är väl att vi konsumenter, det vill säga marknaden, är de om bestämmer. Vill vi ha en sådan bil, konstruerar naturligtvis biltillverkarna en sådan! Annars skulle de få stå till svars inför sina aktieägare. I USA är enligt uppgift 40 % av alla nybilar som säljs just nu av SUV-modell. Frågan är om det är så konstigt? Som SUV-ägare sitter man högt med fin sikt samtidigt som känslan av säkerhet är ständigt närvarande. Biltypen ger en avslappnad körning, som ligger mycket, mycket långt ifrån stressen vid exempelvis GTI-bilskörning. Baksätespassagerare sitter också högt med stora sidorutor, bagageutrymmena är oftast mycket stora, vägegenskaperna vid halt väglag är säkra och så vidare. Det finns onekligen många fördelar!
 
Nackdelarna varierar beroende på var man bor här på Jorden. I Sverige är naturligtvis ägandekostnaderna den tunga biten, plus i viss mån omgivningens eventuella oförstånd. Hög bränsleförbrukning (vilket också sänker andrahandsvärdet), värdeminskning samt skatt och försäkring är alla tunga poster vid SUV-ägande. I USA, med ett bensinpris på drygt 4 kr/liter, är väl det största problemet att få in bilen i garaget!
 
BMW X5 är lite av en hybrid. Den ser ut som en terrängbil, men är i stort sett byggd som en personbil. Den har självbärande kaross med normala skruvfjädrar och en konstant fyrhjulsdrift med fördelningen 38% fram och 62% bak. Den har ingen lågväxel eller manuellt spärrbara mittdiffar, utan istället används antispinnsystemet och därmed ABS-bromsarna vid terrängkörning. En finess, lånad av Land Rover, är "Hill Descent Control" som assisterar vid körning i branta backar. Terrängvana förare vet hur maktlös man är när backen är så brant att bilen glider okontollerat nedför. Med en knapp aktiveras systemet, och sedan bromsar X5:an varje hjul individuellt så att nedfarten sker kontrollerat. Det hela fungerar mycket bra vid provkörningen, speciellt vid halka. X5 fungerar bra i terräng, även om ett fruset grustag kanske inte är den ultimata testen på terrängegenskaperna. Bilen tar sig fram hur bra som helst, där jag inte ens skulle fundera på att köra en vanlig BMW. Stockar, stenar, backar och liknande forceras förhållandevis enkelt. Däremot skulle avsaknaden av lågväxel säkerligen hindra mer avancerad körning, i exempelvis sand eller lera.
 
BMW har av tradition använt sig av starka motorer med turboladdning i sina dieselmodeller. Även en oljebrännare ska ju naturligtvis passa de körglada BMW-köparna! 2,5-literssexan på 143 hk användes fram till årsmodell 2000, då den upplevdes som klart föråldrad jämfört med konkurrenterna. 3-litersmotorn på 184 hk var helt nykonstruerad och försedd med commonrailinsprutning när den kom 1999. Vridmomentet, 410 Nm mellan 2000 och 3000 rpm, hade inte en lastbil skämts för och gör att X5:an aldrig upplevs som slö. Speciellt kul är det vid trafikljus, där dunderklumpen drar ifrån det mesta upp till 70 km/h.
 
X5 är en mycket kraftfullt formgiven bil, som verkligen märks i trafiken. Den är hög och ser väldigt robust ut, med stora hjul och den klassiskt aggressiva BMW-fronten. Det är aldrig någon tvekan om vilket bilmärke som kommer rullande, eftersom det verkligen lyser BMW lång väg om X5. Bakljusarrangemanget återknyter till övriga modeller, liksom plåtvecken på karossidorna och motorhuven. X5 är inget för den blyge, som gärna glider runt i bakgrunden. Då ska man köpa en Mazda 626 istället!
Invändigt känner man igen sig som BMW-ägare. Stolar, ratt, instrument och reglage anknyter till övriga BMW-modeller. Navigationssystemet visar färdvägen på en 6,5" widescreenskärm, där även färdator, TV och andra finesser visas.
 
Navigationssystemet arbetar snabbt, men fortfarande täcker inte kartfilerna hela Sverige. För varje utgåva läggs vägar till, men för de 33.200 kr navit kostar, plus c:a 2.000 kr för en kart-CD, vill man gärna ha full användning av systemet. Finishen är som vanligt hög och känslan i knappar och reglage är precis så bra som förväntat. X5 är USA-byggd, vilket märks mindre än befarat. Det är dock inte samma kassaskåpskänsla i dörrarna som hos 5-serien. Färden är annars mycket tyst för en så pass lådformad bil, men det letar sig lite vindbrus in i provbilen, framför allt genom bakluckan.
 
Känslan när man dånar fram med 2,3 ton BMW-SUV alldeles för fort på smala halkiga asfaltsvägar är speciell. Sist jag kände mig så säker och oövervinnerlig var när jag körde pansarbandvagn på militärens övningsfält i Strängnäs. X5:an känns helrätt i vinterväglag. Man sitter högt och har därmed bra kontroll på övrig trafik. Inte ens full gas över mittsträngen i 140 km/h ger några olustkänslor. Faktum är att DSC:n bara griper in vid riktigt ovarsam körning, eller vid svår halka. Fjädringen är klart mer civiliserad än hos de rambyggda konkurrenterna, men den blir ändå stötig på dålig väg, även utan sportchassi. X5 kränger av naturen mer än en låg bil, men den känns inte USA-bilsvinglig ens vid för biltypen hård körning. Däremot fångar den stora karossen ofrånkomligen vinden, vilket märks vid motorvägskörning i vinterstorm. X5:an styr villigt in i kurvorna på ett klart sportigt sätt, och vill definitivt ha mer utmaning än vad provkörningstillfället kunde bjuda på. Men det är ju självklart så att om man vill ha en bil att plåga på krokiga vägar, ska man köpa en M3 istället!
 
Smakar det så kostar det. Grundpriset är 426.500 kr för en X5 3,0d. Då har vi räknat in automatlådan, eftersom ingen lär köpa en X5:a med manuell låda. En SUV ska ha automatlåda, speciellt i X5:ans prisklass! Sedan är det bara att plocka på utrustning efter behag. Provbilen var utrustad med Komfortpaket (17.900 kr) innehållande sportmultiratt, larm, rails samt vita blinkers. Klimatautomatik är standard. Vidare har provbilen navigationssystem med TV (33.200 kr), CD-växlare (4.100 kr), färddator (3.500 kr), beige läderklädsel (21.700 kr), metalliclack (6.900 kr), PDC fram och bak (7.300 kr) samt utdragbar lastbrygga (4.900 kr). Det går att välja till utrustning för avsevärt mycket mer pengar än så, med sportpaketet för 22.900 kr som intressantaste val. Speciellt 19"-fälgarna som ingår i detta paket gör underverk.
 
Provbilen var försedd med 17", vilket såg lite smått ut. Förutom dessa fälgar innehåller sportpaketet sportchassi (utan sänkning), titaninredning, lackerade dörrhandtag, sport-elstolar med minne på förarsidan samt antracitfärgat innertak. Med andra ord är det troligast att ingen X5:a landar under halvmiljonen...
Sedan kommer driftskostnaderna. Den årliga skatten ligger på c:a 10.000 kr för dieselmodellen. Eftersom bränsleförbrukningen är markant mycket lägre än för bensinmodellerna går man jämnt upp på skatteskillnaden vid genomsnittlig körsträcka per år. Detta innebär att köparen av dieselmodellen antingen kör många mil per år eller har tillgång till billig diesel. Testförbrukningen blev 10,2 l/100 km, vilket ligger mycket nära de 9,7 som BMW anger. Tung gasfot och hög snitthastiget drar inte upp förbrukningen nämnvärt. Testförbrukningen för den 2,3 ton tunga X5:an visar ännu en gång vilken pärla 3-litersdieseln är.
 
SUV-modeller finns det gott om. Det finns de jämndyra japanerna som Toyota Landcruiser och Mitsubishi Pajero, men de tilltalar troligen en annan kategori köpare som är mer intresserade av en rejäl terrängbil. De amerikanska modellerna, som exempelvis Ford Explorer och Jeep Grand Cherokee, kan i viss mån vara konkurrenter men frågan är om inte dessa upplevs som lite mer osofistikerade, med gammal ramkonstruktion och äldre motorer. Jätte-SUV:arna som Lincoln Navigator och Ford Excursion är en helt annan biltyp som inte konkurrerar, liksom de extrema terrängbilarna som Land Rover Defender. Den svåraste konkurrenten är som så ofta Mercedes, i detta fall med sin ML-klass. Båda har självbärande karosser, hög status, snarlika prislappar och är lika vilsna i skogen. Mercedes har dock fler motoralternativ, med 400 CDI som starkaste dieselmotor.
 
Hur ska man då övertala sig själv att köpa en X5? Man köper den inte om bilen ska användas främst för terrängkörning. X5 funkar att åka kostigen fram till sommarstugan, men för att bestiga berg och köra 20 mil oplogade vintervägar väljer man en annan bil. X5 är helt enkelt en bil som är kompetent både vid lättare terrängkörning, landvägskörning och för att åka och handla med. Den är perfekt som dragbil och går dessutom att ha roligt med på kurvig väg. Just allsidigheten är det som talar för bilen. Istället för att köpa en 525i touring och en Land Rover Defender, kombinerar X5 bådas egenskaper. I och för sig till nästan samma prislapp som de båda tillsammans, men ändå!
 
Samtidigt som X5 3,0d släpps som 2002 års modell kommer dessutom en sport-X5, kallad 4,6 Si. Med 347 hk gör den 0-100 km/h på 6,5 sek, trots 2,3 ton och jättelika 20" hjul som stjäl kraft. Nu är bara frågan hur länge BMW tänker låta en gubb-merca vara vassaste diesel-SUV...

Text: Johan Söderberg
Foto: Jan Söderman, Johan Söderberg, Staffan Swanström

Publicerad 2007-10-17 08:39. Uppdaterad 2007-10-17 09:07.
Copyright © 1997 - 2020 www.AutoPower.se


Annonser