1-serien, BMW's minsta bilmodell, har mottagits med öppna armar av bilköpare över hela Europa. Nyligen blev det dags att fylla ut modellfloran med en toppmodell. AutoPower har äntligen provkört BMW 130i! Ibland blir biltester inte riktigt som som förväntat. Det är lätt att bli blasé efter alla BMW-modeller med jättemotorer och sportbilsprestanda som provkörs. En 130i, kan det verkligen vara något att prova? Jämfört med att köra en M6 eller Z4 M Roadster? Sedan sätter man sig i bilen, drar iväg, och efter två kilometer är man KÄR!
Det räcker egentligen med att hoppa in bakom ratten för att falla pladask för 130i; lägg en hand på den feta sportratten och en hand på den underbara växelspaksknoppen, så är man fast. Förarplatsen, med sportstolar med ställbart sidostöd på provbilen, är helt underbar! Efter ett lätt tryck på startknappen mullrar motorn igång. Men vad var det här nu då? Motorljudet är helrätt, ljudligt och mullrande, väldigt olikt ljudet samma motoralternativ har i 530i.
Broms- och gaspedal sitter på perfekt avstånd för lite mellangas vid nedväxlingar, eller ett snabb-blipp på gasen vid trafikljuset. Växelspaksknoppen har en härlig kombination av runda och raka former, som tillsammans med det perforerade lädret gör att den sitter som fastväxt i handen. Växel-länkaget känns underbart, precis lagom kärvt och motsträvigt för att ge den rätta exakta sportkänslan. Det märks att förarplatsen är genomtänkt av en tysk herr Doktor med de tydliga direktiven att skapa en körmaskin!
Motorn är verkligen en pärla. I 130i så är 3-litersmotorn uppgraderad till 265 hk istället för 258 hk i de andra modellerna. Motorn som är mycket bra i 3- och 5-serien är fullkomligt lysande i 130i. Draget genom hela registret känns mycket sportigt, men den är ändå urstark på lägre varvtal. Motorljudet är underbart, från tomgång till varvstopp! Den har inte samma aggresiva ljud som tex M3 har, utan ett mer klassiskt sportigt sexcylindrigt ljud. Avgassången är hög och rå, faktiskt låter den så pass att folk vänder sig om när bilen dånar förbi.
Även invändigt är motor- och avgassång ständigt närvarande, men det blir egentligen inte störande förrän vid landsvägskörning. Fast vid landsvägskörning är det så mycket vägljud och vindbrus att störa upp sig på, att det egentligen inte spelar någon roll. Är det en landsvägsbil man är ute efter så är 130i helt fel, det är en sak som är säker.
På kurvig väg växer 130i för varje mil. Bilen är underbart välbalanserad, och att bilen är "lätt" med 1450 kg tjänstevikt bidrar säkerligen till det smidiga uppträdandet. När 130i körs på gränsen är det främst bakvagnen som viker ner sig först, men det kan lika gärna bero på de 1800 stenhårda testmilen som vårt exemplar har rullat.
130i är mjukare satt än M-bilarna, men samtidigt gör det att en vanlig förare faktiskt kan utforska gränserna. Bilen visar tydligt när gränsen är nådd, när det går för fort blir det helt enkelt ingen harmoni i körningen. Just att kunna testa gränserna utan att vara racerförare är roligt, och bra för självkänslan. En M-bil är oftast så pass mycket bättre än normalföraren att det kan bli en aning frustrerande att köra en sådan, gränsen är helt enkelt förarens kapacitet.
Vid normal körning är fjädringen hård, men inte störande hård, och bilen känns verkligen supertajt. Krängningen är minimal, något som enligt min mening är den kanske viktigaste beståndsdelen för äkta körglädje. Med sidostöden i sportstolen pumpande till max så blir föraren ett med bilen. För att använda ett slitet uttryck så känns bilen som att dra på sig en ryggsäck! Kort sagt så var det år sedan jag hade lika roligt bakom ratten. Receptet är enkelt; en underbar sexväxlad låda som upplevs som tätstegad, bromsar nära M-klass, en sexcylindrig motor på 265 hk som bara tigger om att varvas. Det är ju så här bilkörning ska vara! Inte släpa runt på en massa tung utrustning, eller flerhjulsdrivning, eller annat krafs. 130i bjuder på självklarheter som stor motor i en lätt bil, med hårt satt chassi och förarorienterad inredning. Det räcker och blir över!
Utseendet på 1-serien har vi redan berört i vårt test av 116i, där vår provbil liksom den här bilen var utrustad med sportpaketet. Det räcker egentligen med att konstatera att 18" M Dubbelekerfälgarna passar bilen som handsken, liksom den mycket snygga Le Mans-blåa lackeringen. BMW är lite av specialister på snygga blå lackeringar, och bland alla Mauritziusblåa, Estorilblåa, Avusblåa, Montrealblåa, Laguna Seca-blåa och Orientblåa BMW-bilar så är Le Mans-blå absolut på topp 3-listan.
Tyvärr är väl kvalitetskänslan i provbilen inte den bästa, förhoppningsvis beroende på överentusiastiska biljournalisters missgärningar. 130i ser verkligen bra ut kvalitetsmässigt vid första ögonkastet, med jämna och fina kaross-skarvar och snygga val av läder och invändig plast. Dessvärre så känns inte bilen lika solid efter några dagars bekantskap, då många detaljer både invändigt och utvändigt känns smäckigt och plastigt. De flesta BMW-intresserade drömmer sig tillbaks till E39 och kanske ännu mer E34, som var uppbyggda av rejäl plast, plåt och tyg.
Tyvärr märktes det även på vikten, och just vikten är väl en av de viktigaste parametrarna vid bilkonstruktion numera. Men ändå, ett kilo med skruv och fästen och ytterligare ett kilo vikt till för att öka tjockleken på plasten i instrumentbrädan kan tyckas vara väl så nödvändigt. Nu kanske det är fel att kräva 5-seriekänsla i 1-serien, men med tanke på prislappen på 1-serien så får den faktiskt räkna med att bli jämförd med jämndyra bilar.
Just prisbilden på 1-serien och även 130i är väl egentligen dess största konkurrent. Grundpriset för 130i är 317.000 kr, vilket redan det får sägas vara mycket för en bil i den lyxigare golfklassen. Som vanligt med BMW så drar priset iväg ännu mer när köparen börjar bocka för extrautrustning. Provbilen kostade 401.700 kr, och har faktiskt endast det som känns absolut nödvändigt för att 130i inte ska kännas naken: Sport + comfortpaket (31.300 kr), Le Mans-blåmet (5.900 kr), svart helläder (13.000 kr), klimatautomatik (5.200 kr), larm (4.100 kr), BMW Professional radio och CD (1.900 kr), Xenonljus (5.100), 18" fälgar (6.200 kr), Bluetooth-förberedelse (7.100 kr) samt HIFI högtalarsystem (4.900 kr).
Dock saknas det underbara komfortaccess (då bilnyckeln kan ligga kvar i fickan) vilket känns som ett klipp för 5.700 kr. Bockar sedan köparen för lite mer onödiga prylar som Navi Professional (20.900 kr), glaslucka (9.000 kr), PDC (6.600 kr), aktiv styrning (12.900 kr) och elstolar (11.900 kr) så närmar sig priset 500.000 kr med en väldig fart. Fast å andra sidan kan bilen då betraktas som fullutrustad. Det är klart att när offerten visar knappa halvmiljonen för en bilmodell med begränsat användningsområde som 130i, så kanske köparna tittar lite extra på konkurrenterna. Men frågan är om inte den största konkurrenten är en mer praktisk BMW-modell, exempelvis en 325i eller en 330i, för samma (eller mindre) summa pengar ger en större och mer användbar bil.
Sammanfattningsvis var 10 dagars bekantskap med 130i en överaskande bra erfarenhet. En sådan kommer att stå i garaget inom ett antal år, när priserna har gått ner till en rimlig nivå. Nypriset är väldigt högt, nästan avskräckande högt, men som köpare får man väga in att bilen är en M3 light, med knappt märkbart sämre prestanda men driftskostnader som en "vanlig" bil. Underhållningsfaktorn per krona är också oöverträffad, i alla fall inom BMW's modellprogram. Efter att ha lämnat tillbaks provbilen kan jag faktiskt inte undgå att känna ett sting av avundsjuka mot de lyckliga ägarna som redan har plockat ut sin 130i!
Text:
Johan SöderbergBilder: Jan Söderman