330Ci cabriolet - German Open

Tekniska data
Cylindervolym 2979 cc
Cylindrar/ventiler 6/24
Effekt hk 231 hk/5900 rpm
Vridmoment Nm 300/3500 rpm
Acceleration 0-100 6,9
Toppfart 247 km/h
Blandad körning l/100 km 9,6
Fälg/däckdimension 8x17, 225/45x17
Längd 449 cm
Bredd 176 cm
Höjd 137 cm
Pris basutförande 422.000:-
Uppgifterna kommer från BMW och gäller för en basutrustad 330Ci cabriolet.
Mailar min kontaktperson Nils Simonsson, pressansvarig på BMW, och bestämmer tid för avhämtning av bilen till 11.30. Väl framme i byggnaden på Gårdsvägen i Solna passar jag på att besöka butiken för lite reservdelsinköp. Lagom tills Nils kommer ned för trappan så är jag färdig i butiken. Vänlig som han är hämtas bilen ut från garaget och den står nedcabbad när jag går nedför trapporna. Vilken skönhet! En Imolaröd manuell BMW 330Ci cab -02, 422.000:-. Utrustad med M Sportpaket II innehållande Sportchassi, Sportstolar, M läderratt, M aerodynamikpaket, Shadowline högglans, Strålkastarinfattning i antracit, Interiörlister Alu Black Cube, Instegslister med M-emblem, M fotstöd (förarsidan), M lättmetallfälgar Dubbeleker 68, 17 tum (31.700:-), Komfortpaket innehållande Multifunktion för ratt, Larm, Regnsensor, Klimatautomatik, CD-spelare, Radio BMW Business (14.700), Parkeringsdistanskontroll, PDC bak (3.700:-) , HiFihögtalarsystem (5.700:-), Automatisk avbländbar innerbackspegel (1.600:-) samt Läderklädsel Montana Svart, (18.000:-)

M-sportpaket 2, den svarta läderklädseln och som kronan på verket, snygga 17" M dubbelekerfälgar. Vi går runt bilen, samtidigt som Nils kort förklarar en del om den. Jag känner igen mig bakom ratten. Väl nere, skönt insjunken i det omslutande sportstolarna greppar jag M-sportratten. Vilken känsla! Grov, liten och sådär perfekt att hålla. Det sitter samma typ av ratt i M3 E46 och jag förstår varför dess förare är så nöjda.

Egentligen är jag en av dom personer som inte gillar rött. Men faktiskt, denna 330Ci cab passar riktigt bra i imolarött. Bilen blir lite kaxig, en lagom avspänd attityd som gärna tar dess förare på långa omvägar fram till slutmålet. Får nog åka en halvtimme tidigare till jobbet imorgon känns det som...

Startar bilen och njuter av de skönsjungande tonerna som 3-liters sexan avger, det ekar fint mellan husen. I med ettan, glider sakta gårdsvägen bort och åter till kontoret. Nu förstår jag njutningen med en cabriolet, det går faktiskt inte att omräkna känsla i pengar en dag som denna. Lite lätta toner ur radions skvalkanal och med en hastighet som understiger den rådande begränsningen cruisar jag förnöjt mot kontoret. Någon mat blev det inte denna lunch men tro mig, hungern är mer än väl mättad med denna delikatess på fyra hjul. På E18 åker sidorutorna upp för att slippa det relativt måttliga vinddraget som det ju blir i en öppen coupé.

Väl framme vid kontoret är det dags för en första lilla fotosession. Backar upp bilen på en mellangata och laddar digitalkameran. När jag tittar genom kamerans riktöga slår det mig vilka verkligt genomtänkt vackra linjer bilen har nercabbad. Mjuka svepande likt vågor, komplett fulländat! Någon knackar mig försynt på axeln. Det är en av de yngre och vackrare damerna i området som undrar om jag köpt ny bil nu igen. Försöker förklara att detta endast är en testbil som är till låns ett par dagar men av hennes min att döma har hon bestämt sig för att det är mitt nya sommaråk. Ingen ide att försöka mer, nickar bara instämmande om hennes gillande kommentarer kring fordonet. Hon ville dock inte ställa upp på bild...

Cabbar upp bilen och går in för att jobba en stund. Varmt och perfekt väder och så sitter man och skriver offerter till någon okänd tysk, rolig värld, som att ha kakan men att inte få äta den. Laddar ner bilderna från kameran och sållar ut dom. Det riktigt värker i körnerverna. Offerten slog inofficiellt rekord i tidsåtgång och större delen av dagen läggs på annat än jobb, häng med på ett par riktigt underbara sommardagar!

Inarbetade timmar används och jag slutar tidigt. Åker runt lite på måfå i västra delarna av Stockholm för att hitta lite nya bra fotomiljöer. Underbart med solen i nacken, man kan leta hur länge som helst, runt runt. Samspelet mellan den knubbiga ratten, -02:ans uppdaterade kvickare styrning, avgasljudet och precisionen i växellänkage gör den till ett sant nöje att köra. Under en liten sväng utåt Ekerö finner jag en fin plats vid parkeringen till Wallenbergarnas grav, däribland första bilden. Vägarna ute på Ekerö är sann körlek som det heter. Långa svepande kurvor med härlig vacker natur omkring. Slingan från Tappström ned mot Jungfrusund, samt vidare upp emot Träkvista rekommenderas varmt. Den sträckan var så skön att jag åkte två varv, kände mig som en liten pojke som just fått sin första trampbil!

Skall man tvätta bilen så kan det vara bra med liten lämpliga tillbehör för detta. Cabbar upp bilen och lastar in hinkar, kärl och kempåläggare i bagageluckan, som har en fiffig detalj. För att öka lastutrymmet när bilen är uppcabbad kan man höja en del av baljan som den annars nedfällda cabben ligger i. Smart tänkt av de fiffiga ingenjörerna. I jämförelse med coupén tappar man endast ca 5 cm i höjd, på detta sätt. Kör sedan bort till Statoil Rissne för att tvätta av denna bil och en av våra frilansares bil, det blir ju lite dammigt när man kör och en ren bil är desto trevligare att köra. Noterar att trots högtryck direkt mot cabkanten håller suffleten tätt mot vatten vilket måste ses som ett bra betyg av konstruktörerna. Under vägen från Rissne åker jag för första gången uppcabbat. Jag trodde att bilen skulle kännas mindre vridstyv än den vanliga 330Ci coupén men man märker knappt skillnaden. I farter långt över den lagliga gränsen känns den extra tyngd som cabben fått som jag antar kommer från förstärkningar av karossen. Alltså får vridstyvheten ett gott betyg. Den senaste cabrioletupplevelsen för mig var förra sommaren under en kort sväng i en 9-3 Cabriolet. Där kändes verkligen vägskarvar och liknande när man pressade bilen.

Vi är några stycken som åker ett par vändor med mig sittandes på tvären i baksätet för att fota. Bristen på bra fotoljus gör att bilderna inte blir perfekta, men chauffören såg lika lycklig ut för det, då denna bil var en ny upplevelse för honom. Vi fångade dock ett par bra bilder vid BMW's entré. Väktaren bara nickade när vi backade upp på sidan av byggnaden kl. 9 på kvällen...

Parkerar bilen på kvällen och konstaterar att 21 mil bara i västra Stockholm på mindre än ett halvt dygn spräcker vår bensinbudget per bil så det ryker om det... Summerar man första dagens testkörning vill man utan vidare göra plats för denna bil även i ekonomin, hjärtat har signerat köpekontraket redan efter 300 meter.

När man nu åker cabriolet så skall man ju "cruisa", som det så vackert heter. Så vad gör man inte! Ägnar nästkommande kväll åt cruisning runt i city. Med solglasögon på åker jag i maklig takt mellan uteserveringar (drack bara kaffe!) och populära vattenhål. Nog med att leka det vackra folket, det är inte så en BMW ska användas, utan den skall steka mil och ge föraren glädje bakom ratten. Hur löser man då det? Jo, en tur västerut blir alldeles lagom.

Sagt som gjort. Lördag morgon beger jag mig av emot Örebro-Bofors flygfält. En början på en trevlig lördagstur som blev aningens längre än planerat. På motorvägen från Stockholm västerut åker jag uppcabbat då hastigheter över 100 km/h inte känns bekväma med taket nere. Bilen är mycket välisolerad från vägljud och annat. Cabben känns tät och ljudnivån i motorvägsfart är kanske aningens högre än en motsvarande coupéversion, dock inte alls störande. Bilen ligger med en väldigt "tight" känsla mot vägbanan och verkligen ber om mer gas. Som tur är sitter det farthållare monterad och den räddar mig från att utnyttja alla de resurser som finns under huven, lovar att det är svårt att låta bli. Multifunktionsratten med manövreringen av bland annat stereon brukades flitigt denna morgon. Armstödet är detaljen som gör att mången mil kan avnjutas i detta fordon med en mycket hög komfort. Baksätet är stort nog så att fyra fullvuxna kan färdas utan problem. En rolig liten detalj är knappen för den eldrivna snabbframskjutning av framsätena. Allt för att underlätta ett snabbt och smidigt insteg i baksätet.

Hämtar upp två bekanta på flygplatsen vid 10-tiden som är hemkomna från en vecka utomlands. Värmen i Sverige är lika den där de kom ifrån, så det blir till att åka nedcabbat. Då resepackningen bestod av dels en något mindre väska och en större väska modell container fick bilen fyra passagerare, två personer fram, en person och en container i baksätet. Resterande väskor och annat smuggelgods rymdes väl i bagageluckan.

Väl framme i Kumla dök samma fenomen upp som på mitt jobb, nyfikna grannar tittar fram. Efter en liten kopp kaffe med tilltugg som smakade gott så var det dags för lite invändig städning. Bilen hade ju blivit lite dammig under de två dagar jag kört nedcabbad så fram med dammsugare, trasor och putsmedel för att få en riktigt toppfinish inför inredningsfotograferingen. Dammiga fotspår på Antracit golvmattor gör sig inte bra. Dessutom, som den putsoman man är, var det rätt skoj att se kupen växa från snygg till högglänsande. Fotosessionen av inredningen går på halva tiden det tog jämfört med att putsa. Noterar att denna generations BMW cabriolet har försetts med en bakruta av glas med värme i, framsteg jämfört med tidigare 3-serie cabbar som har plastbakruta. Plastbakrutor blir inte så trevliga med årens lopp. Som tillbehör finns en hardtop som gör bilen om möjligt ännu vackrare.

Blir sedan förevisad runt Kumla och dess lokala sevärdheter. Mycket vackra vyer kring golfbanan och området där ikring. Oljeberget där det under kriget bröts oljeskiffer för framställning av olja kändes inte riktigt att bestiga, bilen var för renputsad för det och det var ingen X5 som jag testade. Passerar en nästan Imolaröd hembygdsgård och står på bromsarna strax efter den. Fotografen i mig fick en vision. Perfekt miljö att ta några fina bilder och visst minsann. Efter en mindre laglig manöver lyckades jag krångla in bilen i grindhålet och få ett par fina bilder. Säger tack och adjö till min vän och far mot nästa mål. Varthän bär det nu? Jo de djupa värmländska skogarna. Femton mil mot nordväst genom tjälskadade Värmländska vägar till trakterna strax innan Lesjöfors. Färden går bekvämt och det aningen strama chassiet flexar inte igenom trots det dåliga underlaget. Ytterligare ett bevis hur vridstyv karossen är byggd. Mitt ute i skogen kilometer från närmaste civilisation och miltals till närmaste tunnelbanestation befann jag mig två timmar senare och fiskade inplanterad öring. En kund till mig hade sin årliga fisketävling och det var ett sant nöje att mitt ute i skogen bara avnjuta tystnaden och äta en god grillkorv vid strandkanten.

Efter fisket rörde jag mig nedåt Filipstad för att göra en cuising till. Detta fordon tillhör inte det vanliga inslaget i stadsmiljön, vilket märktes på blickarna. Eller det kanske bara var jag som skulle ha färgat håret rött för att smälta in bättre med bilen. Åkte faktiskt raggarrundan två varv bara för att se hur många nackspärrar man kunde göra sig förtjänt av. Framåt natten bar det av åter mot stockholm. De effektiva Bi-Xenon ljusen lyste verkligen upp vägen på ett mycket effektivt sätt, så hemfärden genomfördes utan några tillbud mer än en tankstopp utanför Örebro. 8.9l/100km blandad körning, mest landsväg i högt tempo, kändes relativt rimligt.

Söndagen blev rätt lugn förutom ytterligare en tvätt och fotografering på en liten gårdsplan i västra Stockholm. Notera bilens vackra former även uppcabbat.

På måndagen tog jag en liten extrasväng runt Mälaren fast denna gång söderifrån. Dagens första mål var M-bilar i Eskilstuna där dess ägare Joachim tog emot mig för en trevlig pratstund över en kopp kaffe. En fin personlig anläggning bara en timmes körning från Stockholm. Köper jag en ny BMW en dag blir det definitivt från denna då atmosfären tilltalade mig. Vidare styr jag kosan mot Carlsson Bil i Örebro och träffar Leif Billström över ytterligare en kopp kaffe och en massa BMW-prat. Tiden går så fort när man har trevligt. I deras begagnathall står en M3 SMGII -02 i svart som jag gillar skarpt.

Nu börjar testet gå mot sitt slut. Det är faktiskt med lite dystert sinnelag jag styr kosan mot BMWs anläggning i Solna för att återbörda bilen till dess rätta ägare. När man sitter i den sköna stolen i lugnt motorvägstempo hinner man summera alla minnen och bilder som tagits under de gångna dagarna. Den bild som jag kommer att minnas bäst behöver lite bakgrund för att förstås:

Vår store John Eriksson som konstruerade Nordstaternas första pansarfartyg Monitor hedras i Filipstad och bilden på bilen med de enorma pjäserna som skulle ha bestyckat det första svenska fartyget av monitor-typ summerar mitt testbetyg av denna vagn, kanon helt enkelt!

Denna vagn i garaget, jämte en X5 4.6iS i samma Imolaröda kulör, vore det optimala. En sommarvagn och en vintervagn som var och en har sin egen charm och kittlar bilföraren i ryggnerven. Bara att ringa banken...


Vid ratten och kameran: Asken

Publicerad 2007-10-19 12:00. Uppdaterad 2007-10-19 12:03.
Copyright © 1997 - 2020 www.AutoPower.se


Annonser